Loudden

Louddens södra del 18 juni 1948

År 1926 beslöt stadsfullmäktige att bygga en oljehamn med stora cisterner vid Loudden söder om Frihamnen. Verksamheten kom igång året därpå och utbyggnaden av den första etappen fortgick till 1932.

Då fanns här sex oljebolag och oljehamnen fick detta år järnvägsförbindelse med Värtabanan.

Efter andra världskriget ökade oljeimporten snabbt och 1949–1955 anlades underjordiska berglager för oljor. Bergmassorna användes som utfyllnadsmaterial i hamnen. En 270 meter lång pir byggdes för att kunna ta emot två oceangående fartyg samtidigt. Bergrummen låg 40 meter under jord och det var mycket besvärligt att rengöra dem. Modernare bergrum byggdes på 1970-talet och de äldre bergrummen användes under en tid för beredskapslagring av diesel.

Oljehanteringen på Loudden medförde flera säkerhetsproblem, dels båttransporterna genom Stockholms skärgård, dels en omfattande och riskfylld tankbilstrafik på Vallhallavägen. Under 1980- och 90-talen fördes diskussioner om att transportera flygbränslet till Arlanda genom en pipeline i Käppalatunneln, en avloppstunnel som sträcker sig från Lidingö till Arlanda. Även järnvägstransporter diskuterades. Någon lösning på detta problem kunde dock inte uppnås.

Kommunfullmäktige fattade hösten 1999 ett principbeslut om att oljehamnen skulle avvecklas senast 2011. Hanteringen av flygbränslet, som stod för ungefär hälften av oljan i Loudden, överfördes 2006 från Loudden till hamnen i Gävle. Men avvecklingen av den övriga oljehanteringen dröjer. Avsikten är att bygga bostäder på Loudden när oljehamnen är avvecklad.

Sedan 2013 är AGA:s bunkerfartyg Seagas stationerat vid Loudden. Den gör det möjligt för färjan Viking Grace att bunkra flytande naturgas (LNG) från fartyg till fartyg i Stockholms Hamnar, vilket är betydligt mer miljövänligt än traditionella maritima bränslen. Stockholms Hamnar har därigenom blivit en av de första hamnarna i världen som erbjuder en infrastrukturlösning för att bunkra ett större passagerarfartyg med flytande naturgas.

Bolsjevikbensinen

Sovjet önskade i slutet av 1920-talet exportera bensin till Sverige. De vände sig till Kooperativa Förbundet som var kända för att vilja bryta privata monopol och karteller. Den svenska oljemarknaden var då starkt kartelliserad. KF byggde ett par oceananläggningar för oljeimport och hyrde sedan ut dem till det sovjetägda företaget AB Naftasyndikat. Anläggningen på Loudden togs i bruk 1930.

En av dem som köpte bensin från Naftasyndikat var Bilägarnas Inköpscentral (IC; en föregångare till OK). Detta konsumentkooperativ grundades 1926 av åkare och droskägare som ville pressa priset på drivmedel, däck och smörjoljor. De amerikanska och engelska bolagen i den så kallade oljetrusten svarade 1930 med ett priskrig på bensin. De varnade även för att ”bolsjevikbensinen” hade skadliga effekter. Detta hindrade dock inte bolagen i oljetrusten från att köpa in sovjetisk bensin för försäljning på andra marknader.

Naftasyndikat ingick emellertid ett kartellavtal med oljetrusten 1932 och bensinpriset åkte upp. IC startade därefter egen bensinimport över Frihamnen. År 1937 började de köpa bensin från Johnsonägda Nynäs Petroleum. Samma år köptes Naftasyndikat av amerikanska Gulf som därmed kom in på den svenska marknaden.

Bild: Från hamnens södra del 18 juni 1948.
Fotograf: Okänd. Bilden är hämtad från Hamnstyrelsen.