Mälaren

Karta över Mälaren 1830

Mälaren är Sveriges tredje största sjö med en yta av 1 140 km2. Den fjärde största sjön, Hjälmaren, avrinner till Mälaren genom Eskilstunaån. Mälarens namn kommer från fornsvenskans mal (grovt grus och stenar vid stränder) och betyder alltså ”Grussjön”.

I begynnelsen var Mälaren och Hjälmaren delar av Östersjön. För 4 000 år sedan hade Hjälmaren avsnörts från havet och bildat en egen sjö. På grund av landhöjningen uppgrundades successivt de farleder som ledde in från Östersjön till Mälaren. På 1100-talet hade Mälaren avsnörts från Östersjön och i mitten av 1200-talet återstod endast Norrström som farled in i sjön.

Det finns tre slussförbindelser mellan Mälaren och Östersjön. Sedan 1642 finns en sluss i Söderström. År 1819 öppnades Södertälje kanal. En ny kanalled öppnades i Södertälje 1924 och 1926 öppnades Hammarbyleden. Genom de två senare förbindelserna blev det möjligt för större fartyg att segla in i Mälaren.

Västerås har i dag Nordens största insjöhamn. Även Köping har en relativt stor godstrafik. Det större tonnaget går genom Södertälje kanal.

Flera kanaler har anlagts för att möjliggöra sjöfart mellan Mälaren och dess tillrinningsområden.

Ungefär 1,5 miljoner människor, däribland Stockholms invånare, har sin vattenförsörjning från Mälaren. Landhöjningen är cirka 4 mm per år och Mälarens vattennivå ligger i dag 66 cm över Östersjön. Vattennivån i Mälaren är reglerad sedan 1940. Läs mer om Mälarens reglering

Kanaler i Mälaren

Flera kanaler har anlagts för att möjliggöra sjöfart mellan Mälaren och dess tillrinningsområden.

  • På initiativ av hertig Karl inleddes 1596 anläggandet av en kanal längs Eskilstunaån från Mälaren till Hjälmaren (Torshälla kanal eller Karl IX:s kanal). Detta var Sveriges första kanalbygge (bortsett från den lilla Drags kanal i Kalmarsund). Landets första slussar stod klara i Torshälla 1606. Hela kanalen öppnade 1610. De 14 timrade slussarna klarade dock inte vårfloden, vilket medförde stora underhållskostnader. Kanalen upphörde att fungera efter ett par decennier.
     
  • Hjälmare kanal anlades 1629–1639 mellan Hjälmaren och Arbogaån. Kanalen drabbades av återkommande problem som löstes genom en ombyggnad 1819–1831, efter förslag av Baltzar von Platen. Kanalen är 14 km (varav 8 km grävd) och har 9 slussar. Godstrafiken upphörde på 1970-talet och kanalen har nu turisttrafik.
     
  • Strömsholms kanal går längs Kolbäcksån till Smedjebacken. Kanalen har 26 slussar och är 11 mil (varav 1 mil grävd). Den är landets längsta kanal efter Göta kanal och har den största höjdskillnaden (100 m). Kanalen anlades 1777-1795 på initiativ av Johan Ulfström. Kanalen drabbades snabbt av problem med skadade slussar och uppgrundning. Åren 1842–1860 genomfördes en större ombyggnad. År 1861 gjorde ångbåtar entré på kanalen. År 1932 upphörde den reguljära ångbåtstrafiken och 1950 gick det sista pråmsläpet. I dag används kanalen för turisttrafik.
     
  • Med Theofron Munktell som främste pådrivare, anlades Eskilstuna kanal från Mälaren till Eskilstuna. År 1860 öppnade Eskilstuna nedre kanal förbi Torshälla (2 slussar). År 1865 öppnade Eskilstuna övre kanal förbi Faktoriholmarna i Eskilstuna (1 sluss). Eskilstuna kanal användes för transporter till 1964 och återöppnades för turisttrafik 1999.

Läs citat av Sigfrid Siwertz

Bild: Karta över Mälaren 1830.
Fotograf: Klint.