Bo Bergman

Hämtat ur Månsken på Strömmen, 1917:

”Som klippt i sotat papper står södra bergens kontur,
och Strömmen rullar med svarta virvlar längs kajens mur.

Men över virvlarna spänner månen sin blanka stråt,
och mitt i det blanka gungar en fiskare i en båt.

Nu vevar han upp sitt sänke. Låt se vad han får i kväll.
Det lyser i nätets maskor som idel glimmande fjäll.

Men det är bara vatten, som glittrar och rinner bort.
Han fiskar månsken och sjunger och ror sin väg inom kort.

Poet, vad har du fiskat i kväll, i den strida ström?
En bubbla. En månskensdroppe. En snabbt förrunnen dröm.”