Beckholmen

Beckholmen, Gustaf V:s docka

Albrecht Schmidt anlade ett becksjuderi (där tjära destillerades till beck) på Beckholmen 1633. Stadens lagringsplats för tjära, Tjärhovet, flyttades från Tegelviken till Beckholmen 1686. Tjärhanteringen här upphörde efter det att Sverige förlorat Finland 1809.

I mitten av 1800-talet växte behovet av reparationsvarv i Stockholm, främst för den växande ångbåtsflottan. År 1848 köpte Grosshandlarsocieteten i Stockholm Beckholmen och omvandlade den till varvsö. Två torrdockor, konstruerade av Nils Ericson, anlades 1850.

År 1918 förvärvade Stockholms stad Beckholmen och sålde området vidare samma år till Marinförvaltningen som lät bygga en stor torrdocka för marinens kryssare och pansarskepp, Gustav V:s docka (1927) .  

Dockorna hyrdes senare ut till Finnboda Varf. Dessa tre dockor är Stockholms enda kvarvarande torrdockor som kan ta emot fartyg. De används i dag för underhåll och reparationer, bland annat av kulturhistoriskt värdefulla fartyg.  

Bevarade byggnader är bland annat Tjärinspektörens hus (1690), tullpaviljong (1724), Dockmästarvillan (Axel Kumlien 1871). Washingtonkranen, använd under andra världskriget i USA för byggandet av Libertyfartyg, kom till Beckholmen 1948. Här finns även Giraffkranar (formgivna av Tor Svae) hitflyttade från Hammarbyhamnen 1988.

Beckholmen är hemmahamn för ångfartygen Djurgården 3, Frithiof och Tärnan.

Läs mer om örlogsbasen i Stockholm

Bild: Beckholmen. Gustaf V:s docka, förmodligen tagen 1937.
Fotograf: Okänd, bilden är hämtad från Hamnstyrelsen, Konstruktionsbyrån.