Årtionden av miljöarbete

Stockholms Hamnar har en lång erfarenhet av miljöarbete. Här presenteras några av de viktigaste åtgärderna som genomförts.

2017

  • Värtaterminalen certifieras enligt Miljöbyggnad Guld. Därmed uppfyller byggnaden de bästa nivåerna inom energi, inomhusmiljö och material.
  • Stockholms Hamnar erbjuder hyresgäster i Frihamnen att börja sortera matavfall.

2016

  • Stockholms Hamnar signerar en överenskommelse om ett gemensamt förhållningssätt till  elanslutning av fartyg tillsammans med Tallinns Hamn, Helsingfors Hamn och Åbo Hamn. De ökade antalet elanslutningarna resulterar i lägre utsläppsnivåer och mindre buller.
  • Stockholms Hamnar elansluter fartyget Wawel som regelbundet lägger till i Nynäshamn.

2015

  • Stockholms Hamnar inför nya miljödifferentierade avgifter för att uppmuntra rederier till insatser för miljön som går längre än vad regelverken föreskriver.
  • Stockholms Hamnar börjar sortera ut matavfall från egen verksamhet.
  • Stockholms Hamnar påbörjar arbetet med att byta ut belysningen på hamnplan till LED-lampor som lyser upp bättre och har en längre livstid än tidigare lampor.

2013

  • Viking Lines nya fartyg Viking Grace, som drivs av flytande naturgas (LNG) sätts i trafik på linjen Åbo-Stockholm. Stockholms Hamnar är först i världen med att tillhandahålla möjligheten att bunkra LNG till större passagerarfartyg.
  • Stockholms Hamnar presenterar sin första hållbarhetsredovisning.
  • Den första av Stockholms Hamnars hittills fem solcellsanläggningar invigs.
  • Stockholms Hamnar börjar använda materialhanteringssystemet SundaHus för att kunna göra medvetna materialval vid byggprojekt.

2011

  • Stockholms Hamnar sluter samarbetsavtal med Åbo Hamn gällande elanslutning av fartyg, svart- och gråvattenhantering samt LNG-hantering.

2009

  • Stockholms Hamnar sluter samarbetsavtal med Helsingfors Hamn gällande omhändertagande av svart- och gråvatten samt elanslutning av fartyg.
  • Åtgärder i Kapellskärs hamn för att minska buller från hamnverksamheten.

2007

  • Stockholms Hamnar utses till en av världens åtta främsta hamnar när det gäller miljöhänsyn i en internationell forskningsrapport där världens 800 största hamnar ingår.
  • Ett fjärrvärmeprojekt inleds, med syfte att ansluta fastigheter som värms med gas eller olja till fjärrvärme.

2006

  • Stockholms Hamnar bygger elanslutning för två av Tallink Siljas fartyg i Frihamnen med hjälp av anslag från Miljömiljarden.
  • Stockholms Hamnar ansluter sig till Energisparprojekt, som syftar till en effektivare och miljövänligare energianvändning i fastigheter.

2004

  • Stockholms Hamnar samordnar avfallshanteringen och -sortering för sina hyresgäster i hamnområdet. Avfallet till deponi minskar med 67 procent.
  • Stockholms Hamnar belönas med EU:s miljödiplom ”European Clean Marine Award 2004” för sina framgångsrika insatser för att minska utsläpp från fartyg.
  • Stockholms Hamnar miljöcertifieras enligt ISO 14001:2004.

2003-2005

  • Stockholms Hamnar ansluter sig till New Hansa of Sustainable Ports and Cities och undertecknar ett ”Memorandum of Understanding” för en hållbar maritim policy i Östersjön.

2002

  • Stockholms Hamnar börjar bygga underjordiska avfallsanläggningar vid Strandvägen och Klara Mälarstrand som kan ta emot sorterat hushållsavfall från skärgårds-, mälar- och sightseeingtrafik.

2001

  • Stockholms Hamnar inför nya rutiner för att ta hand om avfall från kryssnings- och skärgårdstrafiken vilket snabbt leder till att mängden avfall till deponi minskar med 75 procent.

2000-2004

  • Ett antal energibesparande åtgärder införs, som exempelvis nya styrsystem och nya lysrörsarmaturer.

2000

  • Stockholms Hamnar börjar dela ut miljöpriset Miljöbojen till en person eller organisation som har bidragit till en betydande miljöförbättring inom sjöfarten eller har ökat uppmärksamheten kring sjöfartens miljöarbete. Priset är nu nedlagt.

1998

  • Miljödifferentierade hamnavgifter införs.
  • Anläggning för elanslutning av Ånedinlinjens fartyg byggs.
  • Stockholms Hamnar får Sjöfartsforums miljöpris för införandet av rabatter till fartyg med dubbla skrov/bottnar, då det ansågs unikt att rabatten gällde både för rederier och varuägare.

1997

  • Anläggningar som kan ta emot svart- och gråvatten börjar byggas vid färjelägena.

1995

  • Rabatter införs för fartyg med katalysatorer som minskar utsläpp av kväveoxider.

1994

  • Rabatter införs för rederier eller varuägare som äger eller nyttjar fartyg med dubbelt skrov/botten.

1990

  • Frivillig överenskommelse sluts med färjerederierna kring användning av lågsvavlig bunkerolja.

1985

  • Två anläggningar för elanslutning byggs för Viking Lines fartyg.

1970-talet och framåt

  • Elanslutningar byggs för skärgårds- och charterbåtstrafiken samt yachter och örlogsfartyg.