Aktivera singelklick

Läs upp webbplatsen

Tips: Du kan klicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst

Stockholms Hamnar och Riga Hamn tecknar samförståndsavtal för att söka EU-medel

Gänget som signerade samförståndsavtalet

Ett nytt samförståndsavtal mellan Stockholms Hamnar, Freeport of Riga Authority och Riga Ropax Terminal är drivkraften till att gemensamt söka EU-medel för att minska hamnverksamhetens påverkan på miljö och klimat i området runt passagerarterminalerna i respektive huvudstad. Syftet är att bygga en hållbar grund för ett framtida återupprättande av den viktiga sjöburna transportvägen mellan grannländerna samt att säkra klimatneutralitet.

I Stockholms stadshus den 14 juni signerade representanter för Stockholms Hamnar, Freeport of Riga Authority och Riga Ropax Terminal ett samförståndsavtal om ett samarbete för att gemensamt söka möjligheter till EU-finansiering. Samarbetet ska leda till att vidareutveckla klimat- och miljöarbetet kring passagerarterminalerna i respektive stadskärna, samt att skapa en framtidstro om att återuppta sjöfartstrafik mellan de båda huvudstäderna.

– Vi ser fram emot att tillsammans med Freeport of Riga Authority och Riga Ropax Terminal titta på gemensamma utmaningar och utvecklingsmöjligheter för att minimera miljöpåverkan från transporter och passagerartrafik i Värtahamnen. Hamnterminaler som ligger nära stadskärnan har en stor betydelse för flödet av både gods- och passagerartrafik. I ett växande Stockholm är därför ett välfungerande gränssnitt mellan stad och hamn väldigt viktigt, säger Clara Lindblom (V), ansvarigt borgarråd Stockholms Hamnar.

Värtahamnen är en pusselbit i stadsplaneringen och en komplex miljö där den nya byggnationen i Norra Djurgårdsstaden tillsammans med Värtaterminalen formar en ny strandpromenad och entré till Stockholm. Det skapar mervärde för både invånare och besökare samt en bättre tillgänglighet till city.

Freeport of Riga Authority och Riga Ropax Terminal ingår i samförståndsavtalet för att förbättra förbindelserna mellan Riga och Stockholm samt för att utveckla en helt ny ropax-terminal i Riga. Samarbetet är en avgörande milsten för regionens transportsektor och vittnar om samtliga tre aktörers engagemang för att driva innovation och tillväxt samt att utforska möjligheterna för att förbättra klimatavtrycket.

– Riga och Stockholm har en gemensam maritim historia som sträcker sig långt tillbaka i tiden. Utvecklingen av en miljövänlig och framtidsorienterad infrastruktur för passagerartrafiken, tillsammans med de förbättrade förbindelserna inom hamnen, är ett viktigt strategiskt mål för Freeport of Riga. Undertecknandet av detta samförståndsavtal understryker våra gemensamma ansträngningar att hantera befintliga och framtida miljörelaterade utmaningar, i synnerhet i den sköra Östersjöregionen. Samtidigt främjar vi utvecklingen av modern hamninfrastruktur och bygger hållbara och gröna passagerar- och fraktförbindelser mellan våra hamnar, konstaterar Ansis Zeltins, vd Freeport of Riga Authority.

– Teamet vid Riga Ropax Terminal är entusiastiska över undertecknandet av samförståndsavtalet och det framtida samarbetet det representerar. Det betyder extra mycket, eftersom vi nu arbetar med den nya passagerarterminalen i Riga, med målet att öppna och välkomna våra första passagerare under 2027. Avtalet möjliggör ett närmare samarbete och ökar möjligheterna att få EU-medel som kan bidra till våra gemensamma mål. Tillsammans kan vi arbeta mer effektivt för en hållbar utveckling, och har möjlighet att öka den maritima passagerartrafiken, säger Jūlija Bērziņa, styrelseordförande samt ansvarig för Riga Ropax Terminal.

Historiskt har det funnits en stabil daglig förbindelse sjövägen mellan Stockholm och Lettlands huvudstad Riga. Sedan 2010 har så kallad ropax-trafik, med både passagerare och gods, gått från Värtaterminalen i Stockholm. Innan covidpandemin reste drygt 700 000 passagerare sjövägen mellan Stockholm och Riga varje år. Under våren 2020 valde rederiet på sträckan Riga - Stockholm att pausa trafiken eftersom passagerarantalet på grund av pandemin minskade kraftigt och rutten blev ekonomiskt ohållbar.

Samförståndsavtalet och det kommande gemensamma projektet syftar även till att förverkliga målen inom EU:s ”Fit for 55” där målsättningen är att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till år 2030.

Pressbild

Till pressbild 

Kontakta oss gärna

Ingrid Hansson, pressansvarig Stockholms Hamnar
070-770 27 47, ingrid.hansson@stockholmshamnar.se