Elanslutning av fartyg i Stockholms Hamnar

Redan nu elansluter en stor del av den ordinarie färjetrafiken i Stockholm. Stockholms Hamnar samarbetar med energibolag, andra hamnar och sjöfartskunderna för ytterligare utbyggnad av infrastrukturen.

Elanslutningar i Stockholms Hamnars hamnar

Frihamnen, kaj 3 690 V 50 Hz Färjor
Masthamnen 690 V 50 Hz Färjor
Masthamnen 690 V 50 Hz Färjor
Skeppsbron 400 V 50 Hz Skärgårdsfartyg
Strömkajen & Nybrokajen 400 V 50 Hz Skärgårdsfartyg
Skeppsbron 400 V 50 Hz Passagerarfartyg
Övriga innerstadskajer 400 V 50 Hz Yachter, örlogsfartyg
Stadsgården 167 & 160 11 kV 60 Hz Kryssningsfartyg (i drift 2023 resp 2024)
Värtahamnen 11 kV 50 Hz Färjor
Värtahamnen, läge 1 11 kV 50 Hz Ev kryssningsfartyg i framtiden
Värtahamnen, läge 2 11 kV 50 Hz Färjor (tas i bruk 2024)
Värtahamnen, läge 3 11 kV 50 Hz Färjor
Värtahamnen, läge 4 11 kV 50 Hz Färjor
Nynäshamn, kaj 1 11 kV 50 Hz Färjor
Nynäshamn, kaj 2 6,6 kV 60 Hz Färjor
Stockholm Norvik 11 kV 50 Hz Anslutning klar för containerfartyg
Stockholm Norvik 11 kV 50 Hz Anslutning klar för containerfartyg
Stockholm Norvik 11 kV 50 Hz Färjor 2022
Kapellskär 11 kV 50 Hz Färjor 2022

  
Färjetrafik, skärgårds- och charterbåtar är elanslutna

Viking Lines fartyg Gabriella som går till Helsingfors, kopplar upp sig på landel och har gjort så sedan 80-talet. Från 2019 elansluter Tallink Silja de fyra fartyg – Silja Symphony, Silja Serenade, Baltic Queen och Victoria – som går till Helsingfors och Tallinn. I Nynäshamns hamn kan Polferries fartyg – Wawel – som går till Gdansk elansluta och Destination Gotlands fartyg Gotland och Visborg ansluter från juli 2021. Även i Kapellskärs hamn pågår ett projekt för elanslutning av Finnlines färjetrafik. Skärgårds- och charterbåtarna elansluter alla vid kaj i Stockholm.

Den trafik som redan är elansluten, eller står närmast på tur, är också den som ger störst effekt att elansluta, eftersom det är den i särklass mest frekventa trafiken. Samma fartyg kommer och går mellan samma hamnar. Det är få och tydliga parter som gemensamt kan komma fram till en lösning och finansiering.

Den internationella kryssningstrafiken

För de internationella kryssningsfartyg som anlöper under sommarhalvåret finns ännu inte möjlighet att elansluta i Stockholms Hamnars hamnar. Några kajer är dock bättre förberedda än andra, till exempel Värtahamnen.

Stockholms Hamnar har tillsammans med tre Östersjöhamnar – Köpenhamn/Malmö, Aarhus och Helsingfors – beviljats bidrag från EU för att investera i landelförsörjning för kryssningsfartyg. För Stockholms Hamnars del omfattar det planerade projektet kajlägena S167 (klart 2023) och S160 (klart 2024) på Stadsgården. De ska utrustas med anläggningar med högspänning enligt internationell standard. Elanslutningen på kajläge S167 har även beviljats stöd från Naturvårdsverkets Klimatklivet.

När projektet är avslutat är bedömningen att minst 45 procent av kryssningsanlöpen i Stockholms Hamnar kan elansluta vid kaj.

Stockholms Hamnar arbetar utifrån en handlingsplan för att kunna erbjuda fler fartyg elanslutning vid kaj. Det är ett långsiktigt arbete eftersom det krävs samarbete och dialog med rederikunder och andra hamnar runt Östersjön. Det handlar dessutom om stora effektuttag och stora investeringar.

Att elansluta kryssningsfartyg är betydligt svårare än att elansluta den reguljära färjetrafiken eftersom dessa fartyg besöker många hamnar i världen och kanske endast kommer till en hamn en gång. Även om det nu finns en standard behövs det mer eller mindre komplicerade och kostsamma lokala anpassningar. Effektuttagen är även betydligt högre än för till exempel en färja. Ett stort kryssningsfartyg kan dra lika mycket el som en hel stadsdel.

Det har länge varit svårt att komma fram till en global princip för elanslutning, men ansvariga internationella organisationer har tillsammans med världens hamnar under senare tid kommit överens om en standard för högspänningsanslutningar.

I slutet av 2020 undertecknade nordiska politiker, bland annat Sveriges klimatminister, en deklaration i Nordiska Ministerrådets regi med ambitionen att göra Östersjöområdet till en hållbar kryssningsdestination. Stockholms Hamnar deltog aktivt i förarbetet till deklarationen och bedriver redan idag arbete helt i enlighet med deklarationens ställningstaganden.

Många rederier tar också egna initiativ och gör stora investeringar i miljöförbättrande åtgärder som går mycket längre än vad lagar och regelverk föreskriver. Det kommer nu även andra typer av lösningar och tekniker som batteridrift, användning av bränsleceller, scrubbers och så vidare.

Stockholms Hamnars strategi och miljörabatter

När hamnar och kajer byggs eller byggs om, gör Stockholms Hamnar det möjligt för fartyg att elansluta vid dessa kajlägen. Till exempel är alla kajlägen i Värtahamnen förberedda för elanslutning och även i Stockholm Norvik Hamn har samtliga kajlägen förberetts för elanslutning. Vi arbetar dessutom med en utbyggnad av elanslutning i befintlig hamninfrastruktur.

Stockholms Hamnar har länge arbetat med att ge miljörabatter för att uppmuntra kunder till miljöförbättrande åtgärder. Rabatterna fokuserar på minskade utsläpp till luft och premierar fartyg med en bättre miljöprestanda. Till exempel ges en miljon i bidrag till ett rederi som väljer att investera i elanslutning ombord på ett fartyg som går i reguljär trafik.

Stockholms Hamnars rådighet

Stockholms Hamnars hamnar är så kallade allmänna hamnar. Det innebär i princip att hamnmyndigheten måste ta emot de fartyg som vill komma till hamnen. Det finns med andra ord ingen möjlighet för Stockholms Hamnar att ställa krav på att fartyg ska elansluta.

Stora effektuttag och stora investeringar

El är en begränsad resurs. El bör även vara producerad på ett miljöriktigt sätt för att ge full önskad effekt. Den el som fartygen ansluts till inom Stockholms Hamnar är så kallad grön el, märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Elkonsumtionen ökar i rask takt och för den mängd el som fartyg kräver kan eltillgång vara en kritisk faktor. Det positiva är dock att den stora konsumtionen av el vad gäller fartygstrafik sker på sommaren, medan en stor del av övrig elkonsumtion i samhället sker vintertid.

Att elansluta fartyg kräver stora investeringar och kostnader för både hamnar och rederier. I Stockholm Norvik Hamn var anslutningsavgiften till energibolaget 30 miljoner kronor. Sedan tillkommer Stockholms Hamnars arbete för att dra el till respektive kajläge på ytterligare 30 miljoner kronor.

I Värtahamnen var anslutningsavgiften 16 miljoner kronor och Stockholms Hamnars arbete för att dra elen till respektive kajläge kostade ytterligare 30 miljoner kronor.

Tomgångskörning med fartyg och bil är olika saker

När fartyg ligger i hamn behöver de ha ett antal funktioner igång ombord som kräver el. När detta inte går att lösa med elanslutning använder fartygen hjälpmotorer för att alstra nödvändig el. Det handlar alltså inte om att köra huvudmotorerna för full maskin, utan om att man använder mindre hjälpmotorer som kräver mindre bränsle och som ofta också körs på ett betydligt bättre bränsle.

Utsläpp från vägtrafik respektive fartygstrafik i Stockholm

Vägtransporter i Stockholm dominerar koldioxidutsläppen från transportsektorn och står för cirka 80 procent av de totala växthusgasutsläppen från transporter.

Sjöfartens andel av de totala växthusgasutsläppen från transporter i Stockholm är cirka åtta procent.

Om man jämför de internationella kryssningsfartygens utsläpp av växthusgaser med de utsläpp som vägtrafiken genererar är kryssningsfartygens utsläpp 2,5 procent.