Riktat stöd nödvändigt för sjöfartens klimatomställning

Hamnarna och sjöfarten står inför omfattande investeringar under de kommande tio åren för att bli en del av klimatomställningen. Nu behövs ett riktat nationellt stödsystem, Hamn- och Sjöfartsklivet, med syfte att skapa ett anpassat stödsystem för branschen.

Det finns en stark vilja och ett momentum i branschen att minska koldioxidutsläppen genom investeringar i ny teknik och alternativa bränslen.

Det handlar om insatser som ger stor klimatnytta i förhållande till investeringarna. Den enskilt största utsläppsfaktorn inom sjöfarten är bränslet och därför utvecklar branschen nya tekniker för att kunna nyttja el och alternativa bränslen. En betydande utmaning är det prisgap som existerar mellan alternativa och konventionella bränslen. För att hamnar och sjöfarten ska kunna motivera stora investeringar i elektrifiering, landström, hybridisering samt bränsleinfrastruktur, fartygsmotorer och nya fartyg, behöver detta prisgap stängas.

För att stödja omställningen behövs ett riktat nationellt stödsystem, Hamn- och Sjöfartsklivet, med syfte att skapa ett anpassat stödsystem för branschen, inspirerat av FFIs (fordonsindustrins forskning och innovation), där staten och branschen samarbetar.

Förslaget är att ett stöd, i form av ett hamn- och sjöfartskliv, ska ge stöd till de områden där branschen har identifierat en brist på nationell nivå idag. Fokus ligger på investerings- och produktionsstöd för uppskalning av redan framtagna tekniska lösningar samt stöd för större piloter och demonstrationsprojekt.

Idag finns en primär nationell fond som ger stöd till investeringar i den gröna omställningen: Klimatklivet. Endast cirka en procent av Klimatklivets medel har gått till hamnar och redare de senaste tio åren, vilket belyser det stora behovet av ett branschanpassat program med bedömningskriterier som tar avstamp i branschens unika förutsättningar.

För att stänga prisgapet mellan alternativa och konventionella bränslen krävs riktade, tidsbestämda stöd. Efterfrågan på alternativa bränslen är stor, men kostnaden är alltför hög eftersom produktionen är för låg. Därför behövs en statlig prisjusteringsmekanism för att täcka prisgapet mellan alternativa och konventionella bränslen under en övergångsperiod.

Det finns flera forskningsagendor för hamnar och sjöfart idag. Programmen är dock mestadels inriktade på forskning och innovation med höga krav på akademisk relevans och resultatspridning, snarare än implementering och affärsmässighet. Där finns det begränsade nationella stöd att söka. Den bristen vill Hamn- och Sjöfartsklivet eliminera.

Hamn- och Sjöfartsklivet är ett branschöverskridande initiativ och ska representeras av hela värdekedjan, från bränsleproducenter, teknikföretag, hamnar och rederier till transportköpare. Hamn- och Sjöfartsklivet ska drivas av branschen och staten tillsammans för att möta de behov som illustrerats ovan. Branschen ska vara drivande i att identifiera behoven i värdekedjan samt delta i utvärderingen av projektansökningar.

/Stockholms Hamnar, Göteborgs Hamn, Stena Line, ABB Marine, Volvo Penta och Skärgårdsredarna