Hur uppstår undervattensbuller och hur tar vi reda på vilka åtgärder som gör skillnad för livet under ytan? För vissa fartyg ökar bullret när farten sänks, för andra är det tvärtom. Frågan om hur undervattensbuller uppstår och hur det påverkar livet under ytan är komplex. Därför samlade Stockholms Hamnar forskare, myndigheter, rederier och hamnar för kunskapsutbyte under en halvdag i november.
När en färja passerar genom skärgården kan den som står på land se svallet breda ut sig, men hur långt ljudet når under vattenytan är svårare att uppfatta. Peter Sigray från KTH inledde med en presentation och var sedan moderator för dagen. Han visade bland annat hur ljud från samma fartyg kan nå betydligt längre på vintern än på sommaren. Det innebär att både plats och årstid spelar roll för hur stort område som påverkas av en fartygspassage.
Peter Sigray visade bilder från Havs- och Vattenmyndigheten som visar spridningen av undervattensbuller.
För djuren handlar det bland annat om möjligheten att höra varandra. Emilia Lalander från FOI beskrev hur torsken får simblåsan att vibrera och ger ifrån sig låga, grymtande läten under leken. När fartygsbuller överröstar lätena krymper avståndet på vilket en annan torsk kan höra dem. Fenomenet kallas maskering. För att förstå vad en förändrad ljudnivå betyder för havsmiljön behöver man därför också veta vilka djur som finns på platsen och vilka ljud de är beroende av.
I Vancouver får späckhuggarna styra fartygstrafiken
Utanför Vancouver går farlederna genom områden där en hotad population av späckhuggare söker föda. Derek White från Port of Vancouver jämförde bullrets effekt med hur dimma påverkar vår syn. När bakgrundsljudet ökar får valarna svårare att uppfatta byten och hålla kontakt med flocken.
Inom hamnens ECHO-program (Enhancing Cetacean Habitat and Observation) har forskare och sjöfartsaktörer använt mätningar och kunskap om var valarna uppehåller sig för att välja ut områden för frivillig fartsänkning. På en annan sträcka uppmanas bogserbåtar att gå längre ut från kusten, så att avståndet till valarnas vanliga stråk ökar. Dessutom påverkas valarna olika mycket beroende på tid på året vilket gör att rekommendationerna till fartygen kan variera.
Enligt White följdes rekommendationerna under 2025 vid 85 procent av passagerna i de två områdena med fartsänkning och vid 93 procent av de berörda bogserbåtspassagerna.
Farvattnen ligger utanför hamnens eget ansvarsområde. Hamnens bidrag har varit att samla dem som tillsammans kan påverka trafiken och att följa upp vad som händer under ytan. Precis som Stockholms Hamnar erbjuder Port of Vancouver olika typer av incitament i form av miljörabatter för de fartyg som angör hamnen. Elanslutning till landström vid kaj istället för att ha motorerna igång är ett exempel på vad som kan ge rabatt på hamnavgiften. Och sedan 2023 ingår även minskat undervattensbuller som en del av incitamentsprogrammet.
Lägre fart ger inte automatiskt lägre bullernivå
I svenska vatten har forskningsprojektet InciteShip registrerat drygt 8 000 fartygspassager under två år vid två mätstationer. Torbjörn Johansson från IVL, Svenska Miljöinstitutet, visade resultat från projektet.
I de mätningarna kunde forskarna urskilja en stor skillnad mellan bara 17 och 16 knop för ett enskilt passagerarfartyg, medan skillnaden mellan 17 och 19 knop inte alls var lika stor. Så det finns med andra ord vissa trösklar och specifika hastigheter som är mer avgörande än andra för hur mycket buller som sprids. Andra fartyg uppvisade andra mönster. Både en höjning och en sänkning av farten kan ge lägre buller beroende på hur propellrarna är utformade. För ett rederi som ska hålla en tidtabell har det praktisk betydelse att veta vid vilken fart det egna fartygets ljudnivå förändras mest.
Göran Grunditz från Kongsberg Maritime gav en teknisk förklaring till varför sambandet kan se olika ut. På ett fartyg med ställbara propellerblad kan farten sänkas genom att bladens vinkel ändras medan propellern fortsätter att rotera med samma varvtal. I vissa driftlägen kan det ge upphov till mer kavitation, när ångbubblor bildas och kollapsar vid propellerbladen. Då kan fartyget faktiskt bullra mer trots att det går långsammare. Så det är inte så enkelt som att lägre fart automatiskt ger lägre buller och under vissa förutsättningar blir ljudet från maskinerna ombord en större källa till buller än propellrarna.
Nya propellerblad gav dubbel vinst på Baltic Queen
Göran Grunditz från Kongsberg Maritime berättade, tillsammans med Henrik Johansson från Tallink Silja, om arbetet med att uppgradera propellrarna på Baltic Queen.
På färjan Baltic Queen mellan Stockholm, Mariehamn och Tallinn har Tallink Silja och Kongsberg Maritime kunnat visa hur en teknisk förändring påverkar både bränsleförbrukning och undervattensbuller. Färjan är byggd för 24 knop men går normalt i 17–18 knop på rutten. Inför ett varvsbesök 2023 ville rederiet anpassa framdrivningen så att fartyget normalt skulle klara överfarten med två av sina fyra huvudmaskiner i drift.
Propellerbladen byttes ut och maskinerna optimerades till hur färjan används. Enligt Henrik Johansson från Tallink Silja minskade bränsleförbrukningen med omkring 13 procent efter ombyggnaden. Det innebär konkret en besparing på 4,5 ton bränsle för varje överfart vilket i sin tur innebär lägre utsläpp av växthusgaser. Även vibrationerna ombord minskade.
Tillsammans med Tallinns tekniska universitet, TalTech, hade rederiet dessutom mätt ljudet vid färjans passager nordväst om Tallinn både före och efter bytet. För seminariedeltagarna blev skillnaden hörbar när Johansson spelade upp de båda passagerna, inspelade på samma plats och vid samma fart.
Vad behöver en hamn veta för att kunna premiera tystare fartyg?
Lars Åkesson från Havs- och vattenmyndigheten och Erland Lettevall från Transportstyrelsen beskrev hur svenska och internationella aktörer arbetar med frågan. Inom FN:s sjöfartsorganisation IMO samlas erfarenheter av de reviderade riktlinjerna för undervattensbuller fram till 2028. En viktig fråga är vilka åtgärder som går att genomföra i praktiken och hur effekterna kan visas.
För en hamn som vill ge avgiftsrabatt till tystare fartyg uppstår en konkret frågan om vad ska ligga till grund för rabatten. Eric Baudin från klassningssällskapet Bureau Veritas beskrev hur oberoende granskning kan göra resultaten jämförbara. Mätningar vid ordinarie passager kan ge rederiet ett första dokumenterat värde för sitt fartyg. Baudin presenterade också Noise Ship Index, där experter granskar hur rederiet kartlägger bullret, vilka åtgärder det genomför och vilka resultat det kan visa.
Det tidigare nämnda svenska projektet InciteShip har undersökt en annan del av samma fråga. Där har forskarna vägt samman uppmätta ljudnivåer utifrån vilka frekvenser olika djurgrupper kan höra och jämfört fartyg som utför liknande transporter. På sikt skulle en sådan bedömning kunna användas inom exempelvis Clean Shipping Index. Torbjörn Johansson betonade att detta ännu bara är ett förslag.
Ett möjligt nästa steg i Stockholm
Anders Nordlund, hamnkapten vid Stockholms Hamnar, summerade dagen.
I seminariets avslutning lyfte Anders Nordlund, hamnkapten vid Stockholms Hamnar, hamnens möjlighet att samla aktörerna kring fortsatt samarbete. Alla fartyg anlöper en hamn någonstans och hamnen är ett naturligt nav för sjöfartsbranschen både fysiskt och i utvecklingsfrågor. Där finns redan kontakter med rederierna och erfarenhet av att använda miljörabatter och erbjuda landström. Nordlund efterlyste rimliga åtgärder där både sjöfarten och hamnarna bidrar. Han berättade också att undervattensbuller har diskuterats i hamnarnas miljönätverk och att flera hamnar visat intresse för att följa arbetet vidare.
Peter Sigray lyfte idén om ett gemensamt, finansierat projekt där forskare, hamnar, myndigheter och rederier skulle kunna pröva några av metoderna på plats i Stockholm. I samtalet nämndes en mätboj i ett område med tät fartygstrafik som en möjlig början. Något beslut fattades inte direkt under seminariet men Stockholms Hamnar lovade att driva frågan vidare med fokus på realistiska åtgärder som kan leda till en tystare sjöfart.