TIPS: Du kan dubbelklicka på en text på webbplatsen för att få den uppläst.
Gå till startsidan
Hamn i Hansestad
Hamn i Hansestad. Fotograf: Franz Bukacz. Rättigheter: Stockholmskällan, enbart för detta tillfälle http://www.stockholmskallan.se/index.php?sokning=1&action=visaPost&mediaId=20066&post=0.

Stockholm grundas

Hamn i Hansestad (tysk text: Im Hafen einer Hansastadt), 1890-1910. Källa: Stockholms Stadsmuseum. Bilden är hämtad från Stockholmskällan (extern länk).

Namnet Stockholm dyker första gången upp i ett par dokument utfärdade av Birger jarl 1252. Några decennier senare är detta rikets största stad och viktigaste hamn.

Anledningen till Stockholms snabba utveckling var att landhöjningen hade gjort Norrström till den enda återstående förbindelsen mellan Mälaren och Östersjön. Samtidigt hade bergsbruket i Bergslagen fått ökad internationell betydelse. Tyska Hansan dominerade det ekonomiska livet i Nordeuropa. Till följd av landhöjningen fick deras viktigaste typ av skepp, koggen, allt svårare att ta sig in i Mälaren. Därför behövdes en omlastnings- och handelsplats i Stockholm.

Egentligen var de lokala förutsättningarna för att etablera en stor stad inte de bästa. Någon marknadsplats för lokal eller regional handel hade heller inte etablerats här före 1200-talet. I Stockholms omedelbara närhet fanns inga värdefulla råvaror, inget bördigt jordbrukslandskap eller några större vattenkraftstillgångar. Topografin var besvärlig för landtransporter.

Det var vattenvägarna som gjorde läget ypperligt från ekonomisk och politisk synpunkt. Stockholm blev ett lås för Mälarregionen och en exporthamn för Bergslagen, landets äldsta och länge viktigaste industriregion. Staden kom att ligga i centrum av ett rike som från 1200-talet även började innefatta Finland.

Genom kontrollen över Stockholms skärgård kunde man övervaka fartygstrafiken till Finland och norra Sverige, som gärna tog vägen genom de stora skärgårdsområdena vid Stockholm, Åland och Åbo. Samtidigt hade Stockholm ett skyddat läge, både gentemot naturens krafter och mot fientliga anfall.

Både från skärgården och Mälaren kunde stora och små båtar relativt säkert ta sig till Stockholm med livsmedel, bränsle, byggnadsmaterial och andra förnödenheter som stadens invånare behövde. Länge kom 80-90 procent av varutillförseln till staden genom sjötransporter. Endast 1 procent kom på landsväg medan återstoden gick på vintervägar över snö och is. Seglationssäsongen varade normalt från april/maj till oktober/november.

Därtill kom att staden både mot saltsjön och Mälaren hade goda hamnförhållanden med tilläckligt djup för havsgående fartyg och utan besvärande tidvatten.

| More
Skicka e-post

Du har klickat på en skyddad e-postlänk. För att förhindra att webbrobotar kommer åt länken skyddas den med denna dialog.

Skriv in ditt meddelande, ämnet på meddelandet samt din e-postadress i rutorna nedan. Klicka sedan på ”Skicka”.

Verifiera kombination * captcha
* = Obligatoriskt fält