Vattenvägar mot framtiden

Två färjor möts på Stockholms vatten i vacker solnedgång

Godsmängderna ökar i Stockholms Hamnar liksom antalet kryssningspassagerare som även under 2018 slog rekord. Att den positiva trenden ser ut att hålla i sig bådar gott för framtiden som talar för sjöfarten.

Väl fungerande hamnar är en förutsättning för hela samhället och för Sveriges ekonomi. Faktum är att över 90 procent av landets export och import passerar hamnarna. Utvecklingen går snabbt och därför är det viktigt att hamnarna är framtidsorienterade och ligger steget före för att kunna möta behoven.

Hamnarna spelar också en viktig roll för att vi tillsammans ska kunna nå de uppsatta klimatmålen. Regeringen vill att alla trafikslag används mer effektivt tillsammans och här är sjöfarten av stor betydelse.

– Vår övergripande uppgift är att se till att Sveriges klimatmål om att minska transportsektorns utsläpp med minst 70 procent till 2030 verkligen uppnås, säger Jens Holm som i början av oktober tillträdde som ny ordförande i Riksdagens trafikutskott. Fördelen är att när vi pratar gods så är det relativt förutsägbart. Vi vet hur flödena ser ut och utifrån dessa behöver vi optimera logistiken så att det fungerar.

Större fartyg ställer krav på hamnarna

En viktig drivkraft bakom de investeringar som nu görs i många svenska hamnar är fartygens fysiska storlek. Under flera år har trenden gått mot att fartygen blir allt större vilket gör att antalet anlöp i hamnarna inte ökar i samma takt som den totala godsmängden. Under perioden 2000–2017 fördubblade kryssningsfartyg och containerfartyg sin genomsnittliga storlek, enligt siffror från myndigheten Trafikanalys.

– Att fartygen blir större ställer naturligtvis nya krav på hamnarna, som behöver kunna erbjuda längre kajer och farledsförbättringar. En annan trend som driver investeringarna just nu är miljö- och hållbarhetsarbetet. Det handlar om yttre krav från bland annat EU, men även en proaktiv inställning från hamnarna själva, säger Christine Hanefalk, branschchef på Sveriges Hamnar som är ett förbund inom Transportföretagen och de svenska hamnföretagens bransch- och arbetsgivarförbund.

Flera stora samhällstrender väntas påverka de svenska hamnarna i framtiden. En av dessa handlar om hur mycket mer gods som kan transporteras av sjöfarten och vilka krav detta ställer på hamnarnas verksamheter.

– Det är oerhört spännande att se hur högteknologiska våra hamnar är redan i dag. Stora flöden passerar och det är intressant att se hur man arbetar för att få det att fungera. Vi verkar för att en större andel av godset ska transporteras med sjöfart. Här gäller det att undanröja eventuella hinder för att hela godssystemet ska kunna optimeras. Sjöfarten har verkligen en potential att ta ännu mer än i dag, fortsätter Christine Hanefalk.

Ett av Stockholmsregionens viktigaste infrastrukturella byggprojekt

Det tydligaste exemplet på Stockholms Hamnars satsningar på framtiden i det här avseendet är förstås byggnationen av Stockholm Norvik Hamn som blir ett nytt logistiknav i Stockholms- och Mälardalsregionen. Den nya godshamnen växer fram på Norvikudden några kilometer norr om Nynäshamns hamn och är ett av Stockholmsregionens viktigaste infrastrukturella byggprojekt. I den nya godshamnen kommer både rullande gods och containrar att hanteras. Containerterminalen beräknas vara i drift i maj 2020 och roro-terminalen öppnar i september samma år.

Platsen för hamnen är strategiskt vald. Vid Stockholm Norvik finns ett naturligt djup vilket gör inseglingen smidig. Hamnen kommer på så sätt att kunna ta emot de största fartygen som rör sig i Östersjön. I anslutning till Stockholm Norvik Hamn byggs även en järnväg som ansluter till Nynäsbanan.

– Det är väldigt ovanligt att en annan aktör än Trafikverket bygger järnväg i egen regi utan en krona i statligt stöd så som vi nu gör. Genom att bygga Stockholm Norvik Hamn öppnar vi upp för mer sjöfart och genom att bygga järnvägsspåret möjliggör vi alternativ till vägtransporter, säger Johan Wallén, marknads- och försäljningschef på Stockholms Hamnar.

Stockholms Hamnars strategi har varit att delta i och påverka samhällsutvecklingen i många olika hänseenden. Utöver den dagliga driften handlar det om att rusta Stockholmsregionen med en infrastruktur där sjöfarten kan göra större transport- och varuflödesnytta.

– Jag vill påstå att våra strategier är extremt framtidsorienterade, fortsätter Johan Wallén. Tack vare byggnationen av Stockholm Norvik Hamn kan en containerterminal i Frihamnen avvecklas. Det frigör kapacitet för en växande kryssningstrafik som fungerar som en injektion till besöksnäringen och i sin tur är en jobbmotor. Vi får också loss mark och Stockholms stad kan utveckla området till en ny stadsdel med bostäder och kontor i kombination med en fortsatt levande sjöfart.

Större kundnytta med digitalisering och automatisering

En annan fråga handlar om digitalisering och automatisering i hamnarna, vad detta innebär ekonomiskt och affärsmässigt för hamnnäringen och hur framtiden i hamnen kommer att se ut. Rikard Engström, vd på branschföreningen Svensk Sjöfart, menar att Sveriges hamnar måste arbeta aktivt med sin tids- och kostnadseffektivitet för att kunna leverera större kundnytta. I det arbetet kan både nya digitala verktyg och automatisering vara av godo.

Men han ser också andra delar som hamnen skulle kunna utveckla. Ett exempel är olika typer av add-on service som till exempel förädling av gods- eller lagringstjänster, vilket redan sker i vissa hamnar.

– Sjöfarten är en del av en kedja där vi måste få in omlastningsmomentet till lastbil och järnväg. Det tar tid, kostar pengar och kan innebära en risk för skada på godset. Grundtanken när hamnarna vänder sig till rederierna måste därför vara ”Vad kan jag göra för att göra din del lite lättare?”. Svaret kan finnas i mer generösa öppettider och mer tillförlitliga digitala system som kan hantera information, exempelvis för att bättre kunna förutse ett fartygs behov.

Hamnen får en mer central roll i landets transportflöden

När Johan Wallén ska sia om framtiden för Stockholms Hamnar ser han en verksamhet som är ännu mer effektiv i alla avseenden. Hamnar som är energieffektiva, tidseffektiva och därigenom också resurseffektiva och konkurrenskraftiga.

– Vi kommer att kunna utnyttja hamnkapaciteten på ett bättre sätt med kortare tid i hamn och fler fartyg som kan använda samma hamn. Hamnarna blir också mer flexibla över tid och kan snabbt och lätt anpassas efter nya behov. Talar vi om passagerartrafiken så ser jag framför mig hamnar och terminaler som är en del av staden och samhället och även fungerar som mötesplatser för stockholmarna. Hamnen är då inte bara ett område som man passerar utan kanske även söker sig till.

Trafikutskottets ordförande hoppas att hamnen och sjöfarten ska få en mer central roll i landets transportflöden och menar att många partier pratar likartat om detta.

– Tittar man på en karta i dag så ser man i första hand våra landvägar. Förhoppningsvis kommer vi i framtiden se kusten, våra vattenvägar och hamnarna som mer centrala i våra transportflöden. Att hamnen återtar den roll som den historiskt sett har haft och blir mer synlig, både på kartan och i samhället som helhet, avslutar Jens Holm.

Karta över EU:s transportkorridorer

Ett sammanlänkat Europa

Bland Europas alla hamnar har EU pekat ut drygt 100 så kallade corehamnar i det europeiska transportnätverket TEN-T (TransEuropeiskaTransportnät). Dessa hamnar är både strategiskt viktiga och särskilt prioriterade och knyter an till EU:s nio transportkorridorer.

Korridorerna är utpekade transportstråk som på ett bättre sätt ska länka samman Europa. Syftet är att planera och utveckla infrastrukturen utifrån behov och tillgängliga resurser. Stomnätskorridorerna omfattar alla trafikslag (vägar, järnvägar, inre vattenvägar, sjötransportvägar och flygplatser) och särskilt anslutningarna mellan trafikslagen hamnar, flygplatser och järnvägsterminaler.

Fem av de utpekade corehamnarna ligger i Sverige och tillhör Skandinavien Medelhavskorridoren. Stockholms hamn är en av dessa liksom hamnarna i Luleå, Göteborg, Malmö/Köpenhamn (CMP) och Trelleborg.

De svenska corehamnarna spelar stor roll för både svensk industri och för besöksnäringen. Tillsammans hanterar de till exempel drygt 60 procent av godset i containrar och på trailrar till och från Sverige. Stockholms hamn är den klart dominerande destinationen för kryssningsfartyg som anlöper Sverige.