Så hanteras elförsörjningen av fartyg i Stockholms Hamnar

Elanslutning

Ett sätt att lokalt minska utsläpp och till viss del buller från fartyg som ligger vid kaj är att ansluta fartygen till el. Det har länge varit svårt att komma fram till en global princip för elanslutning, men ansvariga internationella organisationer har tillsammans med världens hamnar under senare tid kommit överens om en standard för högspänningsanslutningar. Stockholms Hamnar möter denna utveckling genom att i samarbete med energibolag, andra hamnar och kunder utreda bästa möjliga utbyggnad av infrastrukturen för denna lösning i hamnarna.

Stockholms Hamnars strategi

Stockholms Hamnar har som strategi att när hamnar och kajer byggs om eller det byggs nytt, göra det möjligt för fartyg att elansluta vid dessa kajlägen. Till exempel har Värtahamnen byggts om och där har alla kajlägen förberetts för möjligheten att elansluta. Även i Stockholm Norvik Hamn som öppnar 2020 har samtliga kajlägen förberetts för elanslutning.

Färje-, skärgårds- och chartertrafiken ger störst effekt

Det är framförallt den reguljära fartygstrafiken som färjorna, skärgårdstrafiken och chartertrafiken som ger störst effekt att elansluta eftersom det är den i särklass mest frekventa trafiken.

Det här är dessutom den trafik som det är ”enklast” att elansluta. Samma fartyg kommer och går mellan samma hamnar. Det är få och tydliga parter som gemensamt kan komma fram till en lösning och finansiering.

Elanslutna fartyg i Stockholms Hamnar

Skärgårds- och charterbåtarna elansluter alla vid kaj i Stockholms Hamnar. Två av Viking Lines fartyg som går till Helsingfors, kopplar upp sig på landel och har gjort så sedan 80-talet. Under 2019 kommer Tallink Siljas fartyg som går till Helsingfors och Tallinn att elansluta i Värtahamnen. I Nynäshamns hamn elansluter ett av Polferries fartyg som går till Polen.

Kryssningsfartyg

För de större kryssningsfartygen finns i dagsläget inga direkta möjligheter att elansluta i Stockholms Hamnars hamnar, men några kajer är bättre förberedda än andra, till exempel nya Värtahamnen.

Stockholms Hamnar arbetar just nu med en handlingsplan för att kunna erbjuda kryssningsfartyg elanslutning vid kaj. Det är ett långsiktigt arbete eftersom det krävs samarbete och dialog med rederikunder och andra hamnar runt Östersjön. Det handlar dessutom om stora effektuttag och stora investeringar. 

Att elansluta kryssningsfartyg är betydligt svårare än att elansluta reguljärtrafiken eftersom dessa fartyg besöker många hamnar i världen och kanske endast kommer till en hamn en gång. Även om det nu finns en standard behövs det mer eller mindre komplicerade och kostsamma lokala anpassningar. Effektuttagen är även betydligt högre än för till exempel en färja. Ett stort kryssningsfartyg kan dra lika mycket el som gamla stan.

Stockholms Hamnars rådighet och miljörabatter

Stockholms Hamnars hamnar är så kallade allmänna hamnar. Det innebär i princip att hamnmyndigheten måste ta emot de fartyg som vill komma till hamnen. Det finns med andra ord ingen möjlighet för Stockholms Hamnar att ställa krav på att fartyg ska elansluta om möjligheten finns. I Stockholms Hamnars miljötillstånd och villkor framgår dock vilka begränsningar gällande till exempel buller som finns för respektive kaj/hamn.

När inte möjligheten att tvinga rederier att göra mer än lagen kräver och tillstånden medger har Stockholms Hamnar sedan länge arbetat med att ge miljörabatter för att uppmuntra kunder till miljöförbättrande åtgärder. Till exempel ges en miljon i bidrag till ett rederi som väljer att investera i elanslutning ombord.

Stora effektuttag och stora investeringar

El är en begränsad resurs. El bör även vara producerad på ett miljöriktigt sätt för att ge full önskad effekt. Den el som fartygen ansluts till inom Stockholms Hamnar är s.k. grön el, märkt med Naturskyddsföreningens Bra Miljöval. Elkonsumtionen ökar i rask takt och för den mängd el som fartyg kräver kan eltillgång vara en kritisk faktor. Det positiva är dock att den stora konsumtionen av el vad gäller fartygstrafik sker på sommaren när det är högsäsong, medan en stor del av övrig elkonsumtion i samhället sker vintertid.

Att elansluta fartyg kräver stora investeringar och kostnader för både hamnar och rederier. Ett exempel är Stockholm Norvik Hamn där anslutningsavgiften till energibolaget är 30 miljoner kronor och sedan kostar hamnens arbete för att dra el till respektive kajläge ytterligare 30 miljoner kronor. I den nya Värtahamnen kostade anslutningsavgiften 16 miljoner kronor och hamnens arbete för att dra elen till respektive kajläge 30 miljoner kronor.

Tomgångskörning med fartyg och bil är olika saker

När fartyg ligger i hamn behöver de ha ett antal funktioner igång ombord som kräver el. När detta inte går att lösa med elanslutning använder fartygen hjälpmotorer för att alstra nödvändig el. Det handlar alltså inte om att köra huvudmotorerna för full maskin, utan om att man använder mindre hjälpmotorer som kräver mindre bränsle och som ofta också körs på ett betydligt bättre bränsle.

Utsläpp från vägtrafik respektive fartygstrafik i Stockholm

Vägtransporter i Stockholm dominerar koldioxidutsläppen från transportsektorn och står för cirka 80 procent av de totala växthusgasutsläppen från transporter: 892 000 ton per år.

Sjöfartens andel av de totala växthusgasutsläppen från transporter i Stockholm är åtta procent .

Om man jämför kryssningsfartygens utsläpp av växthusgaser med de utsläpp som vägtrafiken genererar är kryssningsfartygens utsläpp 2,5 procent.

För mer information

Läs mer om Stockholms Hamnars miljöarbete

Läs mer om Stockholms Hamnars miljöåtgärder