Sveriges nya godshamn tar form

Kristian Martti, Anna Lindblad, Tobias Kednert och Thomas Karström

För drygt två år sedan gick startskottet för byggnationen av Stockholm Norvik Hamn. Nu är de förberedande arbetena i stort sett avslutade och byggnader, kajer, vägar, broar och järnväg ovan mark växer fram i en rasande fart.

Den högsta punkten på berget av krossmassor bjuder på en strålande utsikt över blivande Stockholm Norvik Hamn. Hittills har sommaren visat sig från sin allra bästa sida och även i dag lyser solen från en nästan klarblå himmel samtidigt som en lätt bris krusar vattenytan.

Delar av det 44 hektar stora hamnområdet ser fortfarande ut som ett stenigt månlandskap, men mellan anläggningsmaskiner, gropar och stenhögar råder nu full aktivitet. Det gör att man kan börja ana hur godshamnen faktiskt kommer att se ut när den ska öppna i maj 2020.

Utmanande tidssamordning

Tullvisitationen ser lite ensam ut där den står mitt på hamnplanen. Stålstommen till den 1300 kvadratmeter stora byggnaden restes redan i början av året. Nu är fasaden på plats och de invändiga arbetena pågår för fullt. Under hösten ska hamnens huvudbyggnad börja byggas liksom en verkstad. Därefter fortsätter arbetet med ytterligare två byggnader.

– Tidssamordningen är en utmaning eftersom markarbetena blir klara senare än byggnaderna. Det innebär att vi måste göra provisoriska lösningar för exempelvis vatten och avlopp. Sedan måste vi planera så att dessa inte ligger i vägen för de permanenta installationerna som görs senare, förklarar Anna Lindblad som är projektledare för byggnaderna i Stockholm Norvik Hamn.

När tullvisitationen är klar kommer den att innehålla två separata bilhallar. En för lastbilar där man även kommer att kunna hantera containrar, samt en mindre bilhall för personbilar. I anslutning till dessa byggs även förhörsrum och visitationsrum.

Arkitektkontoret som Stockholms Hamnar samarbetar med har tagit fram ett gestaltningsprogram som omfattar alla delar av Stockholm Norvik Hamn, från byggnader och järnväg till skyltning. Anna tar med oss ut på hamnplanen för att visa hur gestaltningsprogrammet tolkats på tullvisitationen.

Byggnader med genomtänkt design

Byggnaden har en grafitgrå, nästan svart fasad. Dessutom är flera av hörnen rundade vilket ger en speciell känsla. Den undre delen av fasaden är täckt med ett metallraster som dels ska skydda byggnaden och dels skapa lite kontrast mot den i övrigt släta fasaden. Entrén synliggörs med färgglada partier i rött, orange och gult.

– Vi har fokuserat på att skapa funktionella byggnader och med ganska små medel göra så att designen sticker ut, säger Anna.

Kristian Martti är projektledare med ansvar för alla markarbeten och var på plats i Norvik redan i oktober 2015. De viktiga förberedande arbetena som skogsavverkning, muddring, markförstärkning och bergarbeten är nu i stort sett avslutade. Allt som allt har omkring 10 miljoner ton berg sprängts loss och en stor del har kunnat återanvändas på plats. Bland annat som utfyllnad på markområden i det som blir den nya hamnen samt som utfyllnad i havet för att skapa nya ytor för hamnplan och kajer.

Stora stenar från sprängningarna har använts som erosionsskydd för att hindra att slänter eroderar längs kajkanterna. Krossmassorna används även vid betongtillverkning och nu genomförs tester för att se om de kan fungera som ballast till det fyra kilometer långa järnvägsspår som ska byggas.

– Andra projekt kan också vara komplexa, men i Norvik är det verkligen de enorma mängderna sten som har varit den stora utmaningen, konstaterar Kristian. Ur ett miljöperspektiv är det förstås bra att vi kan ta tillvara och återanvända så mycket som möjligt av bergkrosset här i Norvik.

Största sprängningen någonsin

Kristian kan se tillbaka på tre händelserika år där sprängningen som gjordes i november förra året etsat sig fast lite extra i minnet. Det var veckor av förberedelser som kulminerade i en gigantisk sprängning som involverade 475 borrhål. Allt som allt sprängdes 351 000 ton berg bort för att bana väg för det nya järnvägsspåret.

– Det var den största salvan som någonsin skjutits i svensk entreprenad. Borrhålen var 40 meter djupa och nästan 100 ton sprängmedel användes, berättar Kristian.

Man kan säga att Thomas Karströms arbete tar vid där Kristians slutar. Thomas är projektledare och ansvarar för byggnationen av järnvägsanslutningen från hamnen till den befintliga Nynäsbanan. Projekteringen av järnvägen har pågått en längre tid och markarbeten som sprängning, grävning och stabilisering påbörjades första halvåret 2018.

Under sommaren har sprängningarna tagit en paus när arkeologer undersökt den stenåldersboplats som har legat där den nya järnvägen ska dras fram.

– Det är ovanligt att en annan aktör än Trafikverket bygger och finansierar en järnväg så som Stockholms Hamnar gör i Norvik, säger Thomas. Arbetet här involverar bland annat en bergtunnel på 270 meter, ledningsomläggningar och stora markarbeten. Eftersom järnvägen ska gå under väg 73 kommer vi att behöva flytta vägen och bygga en ny, provisorisk del. För Nynäshamns kommuns räkning bygger vi även en gång- och cykelbro. Vi räknar med att komma igång med spårarbetena vid årsskiftet och vara klara för att ansluta till Nynäsbanan i början av 2020.

På hamnplanen byggs även en bro som planskiljer järnvägen från infartsvägen. Gjutningsarbetet pågår för fullt och i oktober räknar man att bron ska stå klar.

Lång stödkaj

Parallellt med alla arbeten på torra land växer även den 1 400 meter långa kajen fram. Eftersom marken är av varierande kvalitet används olika metoder för att bygga kajen. Vid de norra kajlägena som kommer att användas för rullande gods har en stödmurskaj gjutits under våren. Tolv meter höga och 270 ton tunga betongelement har gjutits på plats och därefter lyfts ner på botten.

Metoden används på de 300 meter där berg saknas för kajbygget och en utfyllnad behöver göras. På övriga, cirka 800 meter, ska kajen byggas som påldäck vilket innebär att stålpålar borras ner i berget och fylls med betong och sedan förbinds med en balk i toppen, berättar Tobias Kednert som är projektledare och bland annat ansvarar för kajkonstruktionerna.

Det är onekligen många pusselbitar som ska hamna på rätt plats innan nya Stockholm Norvik Hamn kan ta emot sitt första fartyg i maj 2020. Men det ser väldigt bra ut. Projektet håller både budget- och tidsmässigt och alla har målet inställt på att bygga Sveriges bästa hamn där fokus på arbetsmiljö och säkerhet präglar projektets alla delar.

– Många av oss som jobbar här i Norvik har varit med i något av Stockholms Hamnars tidigare projekt i Kapellskär och Värtahamnen. Våra erfarenheter i kombination med nya infallsvinklar gynnar verkligen projektet som helhet, avslutar Anna Lindblad.

Fakta / Stockholm Norvik

  • Hamnen byggs för både containerhantering och rullande gods.
  • Sommaren 2020 räknar Stockholms Hamnar med att hamnen ska ta emot det första fartyget.
  • Total kajlängd blir 1 400 meter och djupet blir som mest 16,5 meter, vilket öppnar för att ta emot Östersjöns största godsfartyg.
  • Fullt utbyggd kan hamnen hantera cirka 500 000 containrar och ha en genomströmning av 200 000 fordon med rullande gods per år.
  • Hamnbygget är det största i Sverige på 100 år och är budgeterat till 3,6 miljarder kronor, finansierat av Stockholms Hamnar.

Tre goda skäl till Stockholm Norvik Hamn

  1. Stockholm växer

    Stockholmsregionen växer i snabb takt vilket ställer krav på framtidens infrastruktur. I den utvecklingen är hamnen en viktig del. Totalt är vi i dag närmare 3,2 miljoner invånare i Stockholm och Mälardalsregionen. En siffra som beräknas växa till 3,5 miljoner år 2030. Med en sådan tillväxt behövs långsiktiga satsningar på en välfungerande infrastruktur.
  2. Containertrafiken ökar

    Godsvolymerna ökar och fartygen blir större. På 20 år har containertrafiken i världen femdubblats och inom tio år väntas den åter fördubblas. Det leder till att rederierna bygger allt större fartyg vilket är bättre både ur ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Vid Norvik finns ett naturligt djup på 16,5 meter vilket gör att hamnen kommer att kunna ta emot Östersjöns största fartyg. Den både djupa och snabba inseglingsleden bidrar till att transporterna till och från Mälardalsregionen blir effektivare.
  3. Hamnen är bra för miljön

    Sjöfarten påverkar miljön mindre än andra transportslag, sett till mängden transporterat gods. Stockholm Norvik Hamn följer EU:s ambitioner att öka andelen sjötransporter. En ny och modern hamn byggd med den allra senaste tekniken och med direkt anslutning till både motorväg och järnvägsspår är en miljösatsning.