Teknikens under - hamnen 2.0

Tre anställda på teknikenheten i varselkläder på kajen

En våg av ny teknik är på väg att förändra arbetet med hamnens anläggningar för alltid. Möt det intelligenta trafiksystemet ITS, lasermätaren Smartdock och undervattensdrönaren Rocky.

Himmel och betong har samma färg och regnet är ihållande. Med sikte på Värtahamnen sätter vi oss i byggledaren Jan Skillstedts sportiga Audi. På passagerarsidan finns Jan Antonsson, projektledare för ett av Stockholms Hamnars mest banbrytande arbeten någonsin, nämligen införandet av logistiksystemet ITS.

– Vad jag känner till finns inget annat system av just det här slaget i världen, så vi hade egentligen inte några förebilder att luta oss mot under projekteringen, säger Jan Antonsson.

ITS står för intelligenta transportsystem. Syftet med den variant av ITS som Stockholms Hamnar i samarbete med företaget Swarco skräddarsytt för nya Värtahamnen är i grova drag att förbättra trafikledning och logistik för landtransporter till och från färjorna och hamnen.

– Det som är unikt är att vi kopplar samman logistiken som gäller gods med passagerartrafiken i ett enda system. Ett system som både ska vara flexibelt och svara upp mot dagens hårda krav på säkerhet, säger Jan Antonsson.

Underlättar planeringen vid lastning

Vi närmar oss infarten till Värtahamnen. Här möts vi av Gate Operating System, GOS. För att bommen ska gå upp måste fordonet ha en giltig bokning, vilket systemet kontrollerar med hjälp av Automatic Number Plate Recognition, ANPR. En kamera fotograferar och bilderna analyseras med teknik som omvandlar till text och siffror. Här scannas också fordonet för mätning av längd och höjd.

– Förr kunde en chaffis ibland komma undan med att säga att lastbilen var 16 meter lång när den i själva verket var 20. Idag får vi millimeterkoll på alla fordon vilket underlättar något enormt för de som planerar lastningen av fartygen, säger Jan Antonsson.

Väl inne på hamnområdet styr vi kosan mot själva incheckningen. På vägen dit guidas vi av stora digitala skyltar, pedagogiskt nog i olika färger beroende på vilken ort vi ska till. Skyltarna beskriver också vilket körfält vi ska lägga oss i, baserat på tillgängligt utrymme och fordonstyp.

– Jämfört med de fasta plåtskyltarna som fanns tidigare känns det här som att hoppa tusen år fram i tiden. Det skapar helt andra möjligheter vad gäller att dirigera fordon till rätt plats.

En säkerhetsfråga

De digitala skyltarna har också en viktig funktion om en nödsituation skulle uppstå. I systemet finns olika scenarier inprogrammerade. Om det till exempel skulle läcka ut farligt avfall i någon del av hamnen så visar skyltarna vilka utrymningsvägar som gäller.

Vi kommer fram till incheckningslinjen. Här kontrolleras bokningen mot uppgifterna om fordonsdimensioner från GOS. Om uppgifterna stämmer släpps fordonet in och guidas med skyltarnas hjälp till rätt väntplats. I närheten av en stor stålbåge parkerar vi och trotsar vädret för att ta en närmare titt. Genom bågen måste lastbilar passera för att få lämna trailrar på parkeringen. I stålbågen finns kameror som dokumenterar eventuella skador på trailern.

– Foton är väldigt bra att ha ifall rederi och speditör är oense om när en skada uppstått, säger Jan Antonsson.

Han stannar upp ett ögonblick och ser ut över den nya hamnen som han lagt de senaste sex åren av sitt yrkesliv på att vara med och skapa. Skyltarna, incheckningen, kamerorna, körfälten, buffertytorna, trailerparkeringen.

– Det är roligt att ha fått vara med hela vägen. Och nu ska det bli väldigt spännande att följa hur systemet fungerar när det är skarpt läge, säger han.

Drönare under vattnet

Några dagar tidigare på Söder Mälarstrand. Solig morgon och ännu sommar. Vid kajen bredvid Sjömansskolans fartyg Polfors bubblar det i vattnet. Det är undervattensdrönaren Rocky som är på väg upp till ytan. Den propellerdrivna gulfärgade 6-kilosklumpen är en så kallad Remotely Operated Underwater Vehicle, ROV. Rocky är utrustad med både sonar och videokamera för att kunna ge en så genomträngande och fullständig bild som möjligt av undervattensmiljön.

Rockys två ”skötare”, Marie Fleetwood och Fredrik Fleetwood, arbetar på uppdrag av Stockholms Hamnar med att besiktiga kajen inför kommande underhållsarbeten.

– Pålarna i den här kajen är över hundra år gamla. Många delar är fantastiskt nog helt intakta men på vissa ställen ser man att det hänt grejer, säger Fredrik Fleetwood.

Mattias Sandell, teknisk chef på Stockholms Hamnar, är på plats för att ta del av Rockys upptäckter. Han var med om att initiera Stockholms Hamnars användning av ROV för två år sedan.

Säkrare och billigare

Under Värtahamnsprojektet undersökte Marie och Fredrik undervattensmiljön och bidrog också till besiktningen av byggfirmornas arbeten under vatten.

– Det har visat sig att den här tekniken i många fall är både bättre och billigare än att skicka ner dykare. Undervattensdrönaren kan komma in i trånga utrymmen och kan dessutom operera på farliga ställen, till exempel där det är strömt eller på stora djup, säger Mattias Sandell.

Arbetet med Rocky och hans ”syskon” har tagit Marie Fleetwood och Fredrik Fleetwood på en hel del äventyr. Det hittills största var deras uppdrag inför bärgningen av kryssningsfartyget Costa Concordia som 2012 gick på grund utanför den italienska ön Giglio. I sju veckor arbetade de med att undersöka det 290 meter långa kryssningsfartyget.

– Det var fascinerade och spännande att vara där och jobba. Om än med blandade känslor. Bakgrunden var ju minst sagt tragisk med 30 människor som miste livet, säger Marie Fleetwood.

Viktigt med information om fart

Senare samma dag följer vi med Mattias Sandell till Värtahamnens yttersta kajläge. När Tallink Siljas M/S Isabelle närmar sig står en man på kajen med en kameraliknande sak på stativ riktad mot fartyget. Det är Mats Ekman, projektledare på Stockholms Hamnar, som använder en Smartdock lasermätare för att ta reda på vilken fart Isabelle håller på väg in mot kaj.

– Det är viktigt för oss att samla in data om vilken fart fartygen håller så att vi har rätt dimension på fendrarna för att inte skada kajerna eller fartygen, säger Mats Ekman.

Projektet ”Hastighetsmätning av fartygsanlöp” inleddes av Hanna Söderblom som under våren och sommaren 2017, genom Tekniksprånget, gjorde praktik på Stockholms Hamnar. Mätningar har gjorts främst i Nynäshamn men också vid Stadsgården och Värtahamnen.

– Det som förvånat oss är hur mycket det skiljer i hastighet mellan olika fartyg. I den vidare dialogen med rederierna kommer vi att informera dem om vilka hastigheter våra fendrar och erosionsskydd är byggda för, säger Mats Ekman.

Digitaliseringen revolutionerade även hamnunderhåll

I sällskap med Mattias Sandell lämnar vi Värtahamnen för denna gång. Mattias Sandell började på Stockholms Hamnar 1998 och har varit teknisk chef sedan 2011. Det tar honom inte lång tid att utse det största som hänt i teknisk väg under yrkeskarriären.

– Digitaliseringen, utan tvekan. Det allt större användandet av 3D-modeller, uppkopplingen och möjlighet till styrning av olika anläggningsdelar och möjligheten att få bra bilder av anläggningen under vattenytan är de största tekniska landvinningarna jag har fått vara med om, säger Mattias Sandell.

Hur påverkas då de som arbetar i hamnen av teknikutvecklingen?

– På väldigt många olika sätt naturligtvis. Men inte minst kräver teknikutvecklingen vår nyfikenhet och öppenhet för nya arbetssätt.