Nytt och gammalt möts i Norvik

Arkeolog undersöker för hand meterstora rutor i marken

Just nu pågår arkeologiska förundersökningar i Norvikområdet inför byggandet av Stockholm Norvik Hamn. Följ med på en arkeologisk resa.

Innan man startar ett projekt som att bygga Stockholm Norvik Hamn måste man göra en så kallad MKB, mark- och konsekvensbeskrivning. Den innehåller en mängd undersökningar och utredningar. Bland annat undersöks om det finns några arkeologiskt intressanta fynd eller lämningar i området.

De undersökningar som genomfördes till MKB:n visade att det finns intressanta platser kring Norvik som man behöver undersöka och dokumentera innan man påbörjar arbeten i dessa områden. Arkeologer från Stiftelsen för kulturmiljövård genomförde därför en förundersökning sommaren 2017 och är nu på plats igen. De har redan fått fram mycket spännande information om både Norvik som plats och vad man gjorde där redan på stenåldern.

Stenåldersboplats från yngre stenåldern

Vid de arkeologiska utredningarna som startade 2008 upptäcktes en boplats och redan då förmodade man att det rörde sig om en stenåldersboplats från den yngre stenåldern, cirka 3000-2500 år f. Kr. Vid den tiden nådde havet ungefär 25 meter högre än det gör idag och Norvikhöjden var en av flera öar i den yttre skärgården.

Boplatsen låg vid stranden av ett sund på västsidan av ön där den var väl skyddad från havsvindarna av omgivande bergsklackar. Att lägga boplatsen vid kusten är typiskt för perioden. Totalt finns ett 50-tal samtida boplatser längs med Södertörns dåtida stränder.

Levde av sälfångst, jakt och fiske

Människorna som uppehöll sig på Norvikboplatsen har främst levt av sälfångst, jakt och fiske. På plats har man hittat en hel del slakt- och matlagningsrester i form av små benfragment, de flesta från säl men även från sjöfågel, fisk och landdjur.

Största andelen fynd består av keramik och restprodukter från tillverkning av stenredskap. Krukskärvorna kommer från lerkrukor som troligen har använts till matlagning eller som förrådskärl. Kärlen har ofta olika inristade mönster, exempelvis intryckta gropar, vilket har gett kulturen sitt namn, gropkeramik.
 
Krukskärva med dekor av intryckta gropar, som gett den gropkeramiska kulturen dess namn.

Krukskärva med dekor av intryckta gropar, som gett den gropkeramiska kulturen dess namn.

Omfattande yxtillverkning

Vid förundersökningen hittades totalt 3081 krukskärvor. Det är dock inte unikt för Norvik utan den här periodens boplatser innehåller ofta stora mängder keramik. Vad som däremot är mer ovanligt är att det har hittats många tillslagna stycken av grönsten. Det är en bergart som ofta användes för tillverkning av större stenföremål, som yxor och mejslar.

Nästan 45 kilo grönsten fördelat på mer än 600 bitar har hittats på platsen, alla med spår av att de har använts till verktygstillverkning. Bitarna är avslagna, grovt tilltagna bitar vilket utgör förarbeten till yxor. Den påfallande mängden grönsten tyder på att en omfattande yxtillverkning har skett på platsen.

Fynd av slipstenar av sandsten visar att även en del av yxorna har färdigställts men endast två färdiga yxor har upptäckts, vilket antingen bara är en tillfällighet eller kan tyda på att många yxor har förts därifrån. Yxorna användes till både vardagliga arbeten och som gåvor i utbytesnätverk samt i rituella sammanhang.

Det finns även mindre redskap och tillverkningsrester av andra bergarter som kvarts, flinta och skiffer. Vissa av råmaterialen har funnits lokalt medan andra har kommit dit långväga ifrån, exempelvis flintan från sydskandinavien, vilket tyder på vidsträckta kontaktnät.

Arkeologisk slutundersökning under 2018

Under 2018 kommer en arkeologisk slutundersökning av boplatsen att genomföras. Förundersökningen har gett en hel del information men det finns flera frågor som behöver utredas vidare för att ge en större insikt i hur människorna levde på platsen. Bland annat vill man kolla om det finns rester av större konstruktioner av exempelvis hyddor eller hus, men också mer om keramikhantverket och pilspets- och yxtillverkningen med mera.

Under hösten 2017 pågår en arkeologisk undersökning vid Karsta. På platsen har man hittat en yngre boplats från bronsålder eller järnålder cirka 1800 f. Kr. – 1050 e. Kr. Vid en tidigare arkeologisk utredning för ombyggnationen av väg 73 hittades en härd och förhistoriska fynd så som en keramikskärva och en flintbit på platsen.

Troligen inga omfattande lämningar

Ännu är det för tidigt att dra slutsatser men det finns tendenser som tyder på att det inte finns omfattande lämningar på platsen. Eventuellt har en mindre gård legat på en flack avsats i sluttningen. Det finns flera gravfält från järnåldern på områdena kring dalgången där Teknikervägen går och därför vet man att platsen har varit en etablerad bygd under den tidsperioden. Efter förundersökningens avslutande och analys av fynden är gjorda kommer förhoppningsvis mer information att framkomma.

Det finns även en arkeologisk plats i skogen vid Alhagen. Det är den plats man idag vet minst om men vid en arkeologisk utredning 2008 hittade man en krukskärva och en slaggbit på platsen. Terrängen och nivån över havet gör att det skulle kunna vara en stenåldersboplats. Förundersökning av platsen genomförs under november. Den ger förhoppningsvis svar på vad som har funnits på platsen och avgränsar området för lämningar.

Stockholms Hamnar följer utgrävningarna och undersökningarna med spänning och återkommer med mer information efterhand som material tas fram.

Foton: Stiftelsen Kulturmiljövård