Alla är välkomna till nya Värtan

En av de grönskande takterrasserna på Värtaterminalen, med ett Tallink Silja-fartyg i bakgrunden

Annica letade flöden och funktioner. Mårten ritade lågmält landmärke. Frida hittade konst med muskler och Håkan höll koll på driften. Nya Värtahamnen är resultatet av ett gigantiskt och historiskt lagarbete.

Sten Nordin, finansborgarråd mellan 2008 och 2014, står uppe på den nya passagerarterminalens högsta takterrass för att blicka ut över hamninloppet och den nya piren. Som både politiker och intresserad stockholmare har Sten Nordin följt utvecklingen av hamnen sedan planeringsskedet.

– Jag rankar definitivt den nya Värtahamnen bland de topp fem viktigaste infrastrukturprojekten som jag har varit med om. Vi har fått en modern och tillgänglig hamn mitt i den framväxande staden. Det tillför väldigt spännande kvaliteter som kommer att förändra bilden av Stockholm, säger Sten Nordin.

Takterrassen är öppen för alla

Häruppe, 22 meter över hamnplanen, är utsikten magnifik och den omfattande växtligheten tillräckligt robust för att ge terrassen en grön inramning långt in på hösten och tidigt på våren. Terminalens tak med trappor, ramper och vindskyddade nischer är ett publikt landskap där både passagerare och stockholmare kan ta del av färjorna, vattnet och den nya stadssiluetten.

Ett par hundra meter söderut arbetar stora grävskopor med den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden. Här byggs 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. I direkt anslutning till hamnen ska områdets handelscentrum Valparaiso med butiker, bostäder, kontor och kulturutbud ligga.

– Värtahamnens dagar som en anonym plats är definitivt räknade, säger Sten Nordin med ett nöjt leende.

Två våningsplan längre ner hittar vi Annica Sveholm. Sju års arbete som projektledare för projektdelen Byggnader är till ända. När hon går omkring i terminalen händer det att hon får flashbacks från olika händelser under projekttiden.

– När jag började var det enda som fanns två A4-sidor med några skissartade idéer. Det är klart att det är en fantastisk känsla att ha varit med hela vägen och nu få se människor börja använda allt det som vi jobbat så länge med, säger Annica Sveholm.

Terminalbyggnad med tydlig identitet

Hennes projektgrupp inledde sitt arbete med att i ord beskriva de olika funktioner som den nya hamnen skulle behöva. Så småningom placerades funktionerna i relation till varandra för att hitta ideala flöden för människor, fordon och varor. Idéer som sedan blev underlag för en upphandling av arkitekt och ett gestaltningsförslag av den nya passagerarterminalen.

– Terminalen är ju det första många besökare ser av Stockholm. Så ett viktigt medskick till arkitekterna var att vi ville ha en byggnad med en stark och tydlig identitet. Så här med facit i hand tycker jag att vi verkligen har fått det, säger Annica Sveholm.

Mårten Leringe, ansvarig arkitekt från arkitektbyrån C.F. Møller som utformat terminalen, visar runt i den färdiga byggnaden. Trots storleken på 16 000 kvadratmeter beskriver han terminalen som ett lågmält landmärke. Materialen är enkla och rena, med betong och fackverk i stål och glas som dominerande inslag.

– Vi har velat plocka upp det storslagna som finns i hamnmiljöerna när det gäller takhöjd och generösa ytor men har samtidigt valt att vara sparsamma i uttrycket invändigt. Målet är att skapa en kontrast mellan byggnaden och fartygen som ofta har ett potpurri av uttryck, säger Mårten Leringe.

Hans danske arkitektkollega, Mads Mandrup, beskriver entusiastiskt den nya Värtahamnen som unik för Europa.

– På nästan alla andra håll, Köpenhamn inkluderat, flyttar man hamnverksamheten långt bort från stadskärnan. Det är så glädjande att Stockholm gör precis tvärtom och bryter ned barriärerna mellan hamn och stad, säger Mads Mandrup.

Fylld med prisbelönt konst

Vid vaktkuren på andra planet möts terminalens besökare av en vägg som på ett spektakulärt sätt bryter av mot arkitekternas medvetet sobra uttryck. Frida Cornell, curator på Stockholm konst och ansvarig för den konstnärliga gestaltningen i terminalen, iakttar belåtet hur konstnären Matthias van Arkels verk Cut Open Strip Painting drar besökare till sig.

– Många älskar den och vill gå fram och ta på den, vilket faktiskt är tillåtet. För mig som curator var det viktigt att välja en konstnär med muskler, alltså ett kraftfullt uttryck som verkligen gör något med den här centrala platsen av terminalen, säger Frida Cornell.

I februari blev Stockholms Hamnar och den nya Värtaterminalen stolta vinnare av Årets konstprojekt på Enprocentsgalan. Läs mer om priset och konsten

Öppen terminal som ägs av Stockholms Hamnar

Håkan Björlingsson bjuder på kaffe i sitt nya arbetsrum på plan tre. För 18 år sedan började han i Stockholms Hamnar som blixtgubbe, alltså extrajobbande hamnarbetare. Under bygget av den nya Värtahamnen hade han samordningsansvar för den fasta hamndriften och nu har han blivit terminalchef för Värtaterminalen.

– Någon måste ju ta hand om det här huset. Men rollen som terminalchef är helt ny så precis vad den innehåller får visa sig med tiden. Det är upp till mig och Stockholms Hamnar att utforma, säger Håkan Björlingsson.

När Tallink Silja nu flyttat sin personal hit har han fått ett par hundra nya arbetskamrater. Den tidigare passagerarterminalen drevs helt och hållet av Tallink Silja. Men under bygget av den nya terminalen bestämde Stockholms Hamnar att företaget själv ska ansvara för driften.

– Tanken är att terminalen ska ha en fri och oberoende ställning och därför är det viktigt att det är vi som står för driften. Tallink Silja är vår för närvarande enda kund här och vi är väldigt måna om vårt goda samarbete, men vi har medvetet förberett för att kunna ta in åtminstone ytterligare ett rederi i terminalen. Till exempel finns det ett antal lediga incheckningsstationer som är redo att tas i anspråk, säger Håkan Björlingsson.

Snart byggs terminalen ihop med staden

Det kommer dröja några år innan den nya Värtahamnen når sin fulla potential. Tallink Siljas fartyg använder de nya kajlägena och passagerarna använder den nya terminalen, men sammanflätningen mellan hamn och stad är långt ifrån klar. När projektet startade var det meningen att utvecklingen av hamnen och den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden skulle gå hand i hand. Men av olika skäl har inte bygget av stadsdelen kommit lika långt som hamnen.

– Det har varit omöjligt för oss att bygga samtidigt som arbetet med att flytta ut hamnen pågick. Men nu när hamnen är klar kan vi verkligen sätta fart, säger Staffan Lorentz, Stockholms stads projektchef för Norra Djurgårdsstaden.

Enligt nuvarande tidsplan kommer byggstarten för hamnens grannkvarter Valparaiso att ske 2019 och kvarteret ska vara klart 2022. Terminalchef Håkan Björlingsson ser både för- och nackdelar med att stadens framryckning dröjer.

– Det kan säkert vara bra att få lära känna byggnaden i lite mer lugn och ro. Samtidigt längtar jag efter att få se hamnen sjuda av liv och bli ett självklart utflyktsmål för stockholmarna.

Nya Värtahamnen

  • Ombyggnaden av Värtahamnen ingår i stadsutvecklingen av Norra Djurgårdsstaden och är en av förutsättningarna för att den nya stadsdelen ska kunna byggas. Det utbyggda området i vattnet är 85 000 kvm stort. Lika många kvadratmeter lämnar Stockholms Hamnar ifrån sig till Stockholms stad för stadsutveckling.
  • Hamnytan är totalt 131 000 kvm – lika stor som Värtahamnen var före ombyggnaden.
  • Den nya hamnen har fem kajlägen och totalt 1 200 meter kaj.
  • Hamnen har anslutning till Norra länken som leder trafiken bort från hamnen.
  • Kostnaden för utbyggnaden av hamnen inklusive den nya passagerarterminalen och infrastrukturförbättringar är 2,8 miljarder kronor.

Nya passagerarterminalen

  • Värtaterminalen är 16 000 kvm stor och fyra våningar hög.
  • Arkitekter är det skandinaviska arkitektkontoret C.F. Møller.
  • Terminalen har 650 meter passagerargång till tre färjelägen direkt från terminalen.
  • Terminalen har bland annat restaurang och grönskande takterrasser som är öppna för alla.
  • Det finns direktanslutning från bussar, taxi och personbilar samt framtida entré till shopping- och affärscentrum i kvarteret Valparaiso.
  • Solenergi genom solpaneler på taket och bergvärme/-kyla genom integrerade system i byggnaden gör det möjligt för terminalen att bli självförsörjande på el.
  • Värtaterminalen ska miljöcertifieras enligt Miljöbyggnad Guld.
  • Curatorn Frida Cornell på Stockholm konst ansvarar för den konstnärliga gestaltningen.
  • Inuti terminalen finns verk av Matthias Van Arkel och Pia Törnell. På taket finns ett verk av Hans Rosenström och på terminalens hamnplan står två stora skulpturer av Lisa Gerdin.