Transportmedel och nöjespalats

Färjeresenärer på däck samt cateringvärd i hyttkorridor

Många vill bara koppla av. Några är på väg till mamma. Andra är på konferens. Varje dag åker tiotusentals människor över Östersjön. Vi spenderade ett dygn på havet och träffade proffsen som ser till att alla har det bra.

Om nio dagar ska Abeer Abdulahad föda barn. Nu står hon i den friska morgonbrisen ute på däck och ser vårsolen lägga ett skimmer över Djurgården på andra sidan vattnet. Bredvid henne finns maken Mina Boctor med sin nya kamera. Strax ska Viking Grace avgå från Stadsgårdskajen mot Åbo.

– Jag ville ge min man något speciellt i födelsedagspresent. Det känns kul med ett nytt fartyg som vi aldrig åkt med förut, säger Abeer Abdulahad.

Som för många av dagens färjepassagerare är det tiden ombord och inte resmålet som är poängen. Uppehållet i Åbo är en knapp timme. Sen följer de med Viking Grace tillbaka till Stockholm igen.

– Vi ska bara koppla av och inte tänka på något annat än varandra, säger Abeer Abdulahad.

Snart ska de bege sig upp till däck 11 för en förmiddag på spa. Men tänk om värkarna sätter i gång ombord?

– Om det skulle hända får min man hjälpa till. Han är läkare.

Drygt 11 miljoner passagerare per år

Viking Grace lämnar Stadsgårdskajen och skjuter fart mot skärgården. Numera har de största rederierna avgångar flera gånger per dag året runt. Hamnarna i Stockholm, Nynäshamn och Kapellskär binder samman Stockholm med tolv städer i åtta olika länder runt om Östersjön. Färjetrafikens utveckling har på egen hand gjort Stockholms Hamnar till en av världens största passagerarhamnar. Färjetrafiken står för 90 procent av de nära 11,5 miljoner passagerare som som årligen kommer till Stockholms Hamnar.

– För Stockholms Hamnar är färjetrafiken vår enskilt största inkomstkälla. Men framför allt har den en oerhört stor betydelse för Stockholm som stad, säger Henrik Widerståhl, marknadschef och vice vd för Stockholms Hamnar.

Varje år spenderar färjepassagerarna över 5 miljarder kronor på hotell, mat, prylar och kläder i Stockholm. Konsumtionen innebär en effekt för sysselsättningen som motsvarar över 4000 arbetstillfällen.

– Många av de här jobben är dessutom så kallade instegsjobb, alltså det första viktiga klivet in på arbetsmarknaden, säger Henrik Widerståhl.

Konkurrensen är tuff

På många sätt är färjetrafiken en god affär med många vinnare. Samtidigt råder hård konkurrens om passagerarna och rederiernas lönsamhet är starkt beroende av saker de har svårt att påverka själva, till exempel lagstiftning. På senare år har miljön stått i fokus, bland annat genom det så kallade svaveldirektivet vilket innebar en minskning av den tillåtna halten svavel i marina bränslen. Rederierna räknade med kraftigt ökade utgifter och fann det nödvändigt att dra ner på besättningarna på sina fartyg.

Ombord på Viking Grace arbetar i dag cirka 200 personer med att ta hand om upp till 2 800 passagerare. Stig Pernell, intendent med det kommersiella ansvaret samt personalansvar för servicepersonalen ombord på Viking Grace, tycker bemanningen är fullt tillräcklig.

– Tack vare att vi hela tiden utvecklar och utbildar vår personal och våra arbetssätt fungerar det väldigt bra. De som jobbar ombord i dag är riktiga proffs; serviceinriktade, vänliga och effektiva, säger Stig Pernell.

Medan många av passagerarna tar en morgonfika på tionde däck tar cateringvärden Ulrika Julin ut lakan och handdukar från de hytter som lämnats tomma i Stockholm. I tio år har hon jobbat på ”Sverigebåtarna”. Först på Silja Europa, sen på Viking Grace.

– Det ligger i blodet att jobba på sjön. Jag är fjärde generationen efter pappa, farfar och farfarsfar, säger Ulrika Julin.

I morse klockan fem dammsög hon restaurangen. Klockan sex började hon med hytterna. I jobbet ingår också att väcka passagerare. Ju fler hon får upp tidigt desto bättre. Fartyget har ju bara en dryg timme i land och då kommer ”strandpersonalen” ombord och måste hinna göra sin del av städningen ombord.

Före sitt kvällspass är Ulrika ledig mellan 11.30 och 17.30. Fast det är svårt att lämna arbetsplatsen.

– Jag brukar gå till min hytt och sova några timmar och sen gå och träna i vårt personalgym, säger hon.

I likhet med de flesta av sina arbetskamrater jobbar Ulrika Julin enligt schemat ”sju-sju”. Efter sju dagars jobb väntar sju dagars ledighet. I morgon ska hon hem till den lilla ön Högsåra i den åboländska skärgården.

– Här ombord träffar jag tusentals människor och hemma nästan bara familjen. Men miljöerna balanserar varandra. Mina barn har också vant sig. När jag väl är hemma kan jag ägna dem full uppmärksamhet, säger Ulrika Julin.

Taxfree - en överlevnadsfråga

Efter lunch börjar fler passagerare söka sig till fartygets egen shoppingmall, den så kallade taxfreen. Möjligheten att sälja varor skattefritt är tveklöst en oerhört viktig faktor bakom färjetrafikens framgångar. Men även här finns det lagstiftning som utmanat branschen. 1999 slopade EU taxfree på resor mellan EU-länder men den färjetrafik som går via Åland fick fortsätta med skattefri försäljning eftersom Åland inte är med i EU.

Färjetrafiken från Stockholm skulle antagligen se helt annorlunda ut om taxfreeförsäljningen försvunnit. Färjetrafiken i Kvarken mellan Umeå och Finland, som inte fick behålla taxfree avvecklades nästan helt som en följd av minskade intäkter.

I taxfreens sminkavdelning på Viking Grace sitter en kvinna på en stol och får sina läppar målade röda. Hon heter Cassandra Uschanov och är på väg till sina föräldrar i Tammerfors. Hennes egentliga ärende i butiken var att hitta en present till sin pappa som snart fyller 70.

– Jag brukar alltid handla en flaska Campari till mamma, men pappa är lite svårare, säger Cassandra Uschanov.

Det var cateringvärden Taina Eriksson som ”haffade” Cassandra och fick henne att ställa upp som sminkmodell. Cassandra Uschanov tillhör en minskande kategori av färjepassagerare, anhörigresenären.

Under de första årtiondena av reguljär färjetrafik var en ganska stor andel av de som åkte arbetskraftsinvandrare som skulle besöka sina föräldrar eller andra släktingar i hemlandet. Men många av dem som ofta åkte ”hem” på 1970- och 1980-talen har inte längre föräldrarna kvar i livet.

Hittar nya passagerargrupper

För att anpassa sig och hitta nya passagerargrupper har rederierna satsat på ett stort nöjesutbud, men också på affärsresenärer och konferenser. Viking Grace har ett tiotal konferensrum, alla uppkallade efter olika musik- och dansstilar. Just i dag håller Moderata Samlingspartiet i Solna konferens i rummet Jazz.

En av deltagarna är Leif Hansson. Under 1980-talet jobbade han i försäkringsbranschen och var en frekvent gäst på färjornas konferensanläggningar.

– Skillnaden är slående. Nuförtiden är personalen mycket trevligare och servicenivån har höjts flera snäpp, säger Leif Hansson.

Viking Grace närmar sig den åländska skärgården. Silja Galaxy passerar på babord sida och någon kilometer föröver åker Amorella på väg till Mariehamn. Lotsstyrman Peter Ljungström förbereder sig för att navigera det 218 meter långa fartyget mellan kobbar och skär. I Stockholms skärgård är utmaningen att passagerna är snäva. Här är utmaningen i stället att det är grunt, bara några få meter vatten mellan skrov och botten.

Fartygets befälhavare, sjökapten Henrik Grönvik, sitter i sin hytt bakom bryggan och har precis klarat av en säkerhetsinspektion av det finska Trafiksäkerhetsverket. Han ser positivt på framtiden för färjetrafiken men väntar sig också stora utmaningar i form av fortsatt hård konkurrens och ytterligare skärpningar av miljölagstiftningen.

– Det gäller att alltid tänka några år framåt i tiden för att vara vaken för nya trender och kunna ge passagerarna det de vill ha. Samtidigt måste vi jobba stenhårt med miljön och göra trafiken ännu mer energieffektiv. Vårt samarbete med Stockholms Hamnar är naturligtvis en jätteviktig del av allt detta, säger Henrik Grönvik.

Stockholms Hamnar utvecklar sina anläggningar för kunderna

För Stockholms Hamnar har de senaste åren inneburit tät och intensiv kontakt med rederierna, inte minst med Tallink Silja som använder den nybyggda Värtahamnen och kommer att använda den nya passagerarterminalen.

– När vi utvecklar våra anläggningar är det helt avgörande för oss att veta hur rederierna tänker på framtiden. Hamnen måste ju anpassas för den typ av fartyg som rederierna tänker sig ska komma hit, säger Henrik Ahlqvist, marknadsansvarig för passagerartrafiken på Stockholms Hamnar.

Eftersom Stockholms Hamnar arbetar med rederier som är varandras konkurrenter så är det en nödvändig men ibland grannlaga uppgift att vara rättvis.

– Nybyggnationen av Värtahamnen kan upplevas som en fördel för Tallink Silja. Samtidigt har de fått stå ut med en byggarbetsplats i flera år. Och vi har länge haft planer på att modernisera även Stadsgårdskajen, men det är komplicerat politiskt eftersom det finns många intressenter som har idéer om vad som ska hända med området, säger Henrik Ahlqvist.

Efter knappt 23 timmar är Viking Grace tillbaka i Stockholm igen. Klockan är 06.30 och Abeer Abdulahad och Mina Boctor lämnar fartyget och beger sig mot Stadsgårdskajens parkering. Bebisen i magen har hållit sig lugn. Åtta dagar kvar.

Färjepassagerarna

  • De färjeresenärer som besöker Stockholm bidrar med en direktkonsumtion i Stockholms län på 5 miljarder kronor. Det motsvarar 19 procent av hela besöksnäringens omsättning.
  • Stockholmsbesökarnas konsumtion ger upphov till 4 000 årssysselsatta i Stockholms län.
  • De Stockholmsbesökande färjeresenärerna använder cirka 360 000 hotellrum per år. Detta motsvarar 1 000 hotellrum om dagen, eller sju fullbelagda hotell varje natt året runt.
  • 95 procent av besökarna är nöjda med sitt Stockholmsbesök.
  • 75 procent av besökarna tänker resa tillbaka till Stockholm igen.
  • För 41 procent av Stockholmsbesökarna är huvudsyftet att koppla av och roa sig på färjan.