Stockholm växer som containerhamn

Kapten Albert Wit på bryggan

Ökande godsvolymer och snart en helt ny hamn, Stockholm Norvik Hamn. Genom containertrafiken ritar Stockholms Hamnar om kartan för hur varor fraktas till och från Sverige.

Det finns olika sätt att tillbringa en tidig torsdagsmorgon på. Vid tretiden färdades kapten Albert Wit in i Stockholms skärgård med det 137 meter långa containerfartyget M/V Tina. Sedan följde fyra timmars manövrerande efter exakta gradantal med radar och lång erfarenhet som de främsta verktygen. Vid Getholmen är det bara 100 meter mellan klipphällarna där fartyget passerar.

– Jag måste vara väldigt koncentrerad för det finns ingen marginal för några misstag, säger Albert Wit.

Han är holländare, 62 år gammal och har varit kapten i 30 år. I början av året blev han den förste kaptenen på väldigt länge som har fått lotsbefrielse i Stockholms skärgård med ett containerfartyg. Han får alltså ta sitt fartyg genom skärgården helt själv utan hjälp från lokala lotsare.

– Det känns bra. Det är på sätt och viss en ära och ger en känsla av större frihet, säger Albert Wit.

Det gäller att lasta smart

Vid sjutiden på morgonen lade M/V Tina till vid Frihamnens containerterminal och strax därefter startade lossningsarbetet. Nu är det eftermiddag, Albert har sovit några timmar och går runt på fartyget och kollar att läget är under kontroll. Ute på däck kontrollerar den ryske andrestyrmannen Pavel Moshchenskiy att numren på de containrar som lastas ombord stämmer med fartygets lastplan. Lastningen med de färgglada containrarna påminner lite om att bygga lego. Men de här bitarna är 6 eller 12 meter långa och kan väga 20 ton och även mer.

– Alla containrar måste vara på rätt plats på fartyget i förhållande till när de ska lastas av. Men vi måste också tänka på att inte lasta farliga kombinationer av innehåll nära varandra. Gödsel och explosivt gods är ett måste att hålla isär, säger Albert Wit med ett leende.

Fartyget M/V Tina och kaptenen Albert tillhör en bransch, godstransport till sjöss, som är jämngammal med den mänskliga civilisationen. Stockholms egen historia som sjöfartsstad går inte av för hackor den heller.

Hansan skapade Stockholm

Under 1000-talets första århundraden var samröret och handeln med det tyska handelsmonopolsförbundet Hansan en central del av uppkomsten av en stad. Trots anorna verkar många stockholmare ha en ganska diffus bild av branschens betydelse. Johan Wallén, vd för den svenska grenen av rederiet Team Lines som opererar M/V Tina, blir ofta förvånad när han pratar med folk om sitt jobb.

– Många tror att sakerna de köper flygs hit. Kanske känns det gammaldags med båt. Men sanningen är ju att nästan allting som vi importerar och konsumerar kommer hit sjövägen. Och det allra mesta fraktas numera i containers, säger Johan Wallén.

Containertrafiken i Stockholms Hamnar surfar på en framgångsvåg. Under de senaste åren har Stockholms Hamnar fått in flera nya rederier som kunder och containerterminalen i Frihamnen har nästan fördubblat sin årsvolym sedan 2010, räknat i antal containrar. Dick Lagerberg, transport- och logistikansvarig på Stockholms Hamnar, menar att den största anledningen är att regionen växer.

– Stockholm blir större och därmed ökar behovet av varor. Från containerterminalen i Frihamnen har du hela mellersta Sverige inom räckhåll. Inom en 20 mils radie och tre timmar når du tre miljoner invånare, säger Dick Lagerberg.

Kompetent gäng i Frihamnen

Torbjörn Persson, driftansvarig för containerterminalen i Frihamnen, tror också att en ökad miljömedvetenhet och mer ambitiösa miljökrav ligger bakom ökningen.

– Det är varken miljömässigt eller ekonomiskt försvarbart att skeppa allt till Göteborg och köra lastbil därifrån. Glädjande nog verkar folk ha insett det nu, säger Torbjörn Persson.

Att rederier väljer Stockholm framför andra närliggande hamnar ser Torbjörn Persson också som ett bevis för att Stockholms Hamnar och containerterminalen gör ett bra jobb.

– De som jobbar här på terminalen är ett sammansvetsat och väldigt kompetent gäng som arbetar snabbt och effektivt. Terminalpersonalen och vi från ledningen försöker vara flexibla och tänka utanför boxen för att lösa problem. Det tror jag kunderna uppskattar, säger Torbjörn Persson.

Stockholms Hamnar är numera den fjärde största containerhamnen i Sverige. Men trenden inom containertrafiken är att bygga allt större fartyg och de största får helt enkelt inte plats i Frihamnen. Inom en nära framtid kan Stockholm klättra ytterligare på containerlistan. Efter en decennielång process är nu alla tillstånd på plats för byggnationen av Stockholm Norvik Hamn.

Stockholm Norvik ökar kapaciteten

Den nya godshamnen med tillhörande containerterminal utanför Nynäshamn kommer att vara i gång 2019. Jämfört med Frihamnen så blir inseglingen mellan farled och hamn kortare, en halvtimme jämfört med fyra timmar, eftersom fartygen slipper att gå igenom skärgården. Stockholm Norvik Hamn kommer också att kunna ta emot betydligt större fartyg än vad Frihamnen klarar av.

– Det ska bli oerhört spännande att följa utvecklingen och att få jobba med den nya hamnen, säger Dick Lagerberg.

Klockan har blivit sex på kvällen och lastningen av M/V Tina är snart klar. Om en timme sätter Albert Wit kurs mot Norrköping. Efter Norrköping går han till Åhus i Skåne och lastar på sprit från företaget Absolut. Sedan följer den 100 kilometer långa Kielkanalen som förbinder Östersjön med Nordsjön och Elbes mynning vid Brunsbüttel.

I Hamburgs gigantiska hamn går han in i fyra olika kajlägen. Där mönstrar Albert av. Efter sex veckors jobb är det dags för ett par veckors välförtjänt ledighet med familjen hemma i holländska Enkhuizen.

– När jag kommer hem brukar jag alltid börja med att presentera mig själv för min fru.

Största hamnarna

Av världens tio största containerhamnar ligger sju i Kina. Den allra största är just nu Shanghai som varje år hanterar över 35 miljoner TEUs*. Containerterminalen i Frihamnen hanterar för närvarande cirka 50 000 TEU årligen. Under de senaste fem åren har godsmängden nästan fördubblats.

Den nya godshamnen och containerterminalen Stockholm Norvik Hamn ska ligga i Nynäshamn och är klar att tas i drift 2019. Den nya hamnen kommer att ha fem kajlägen på totalt 1400 meter.

En stor fördel med nya godshamnen jämfört med Frihamnen är att Stockholm Norvik Hamn har en kort insegling och ett ordentligt djup hela vägen in till hamnen, som byggs för att ta emot fartyg i nivå med de största fartyg som kan gå in i Östersjön.

*1 TEU (Twenty foot equivalent unit) motsvarar en 20-fots container.

Containern

Containern uppfanns av amerikanen Malcolm MacLean. Han fick idén 1937 då han betraktade hur gods från hans lastbil lastades ombord på ett fartyg och fascinerades av ineffektiviteten. Under 1960- och 1970-talen blev frakt med standardiserade containrar det dominerande fraktsystemet.

Containern gjorde det billigare och enklare att frakta varor över hela världen och många ser dess genombrott som en viktig faktor till att globaliseringen tog fart. Idag hanterar systemet 90 procent av världens fartygsfrakt.

De vanligaste typerna av containrar är 20 eller 40 fot långa, cirka 6 eller 12 meter, och kan ta en last på upp till 20 ton eller mer. Tidigare användes containern främst för att frakta ömtåligt gods. Men i dag fraktas även trävaror och järnskrot med container. Det finns containers med temperaturanläggning som kan hålla stabila temperaturer på mellan -25 och +25 grader vid frakt av exempelvis mediciner och livsmedel.

Kapaciteten för både hamnanläggningar och containerfartyg brukar anges i enheten TEU (Twenty-feet Equivalent Unit).

Två fartygskategorier

Containerfartyg kan delas in i oceangående och feederfartyg. De oceangående är större och kan färdas betydligt längre sträckor.

Trenden är att rederierna bygger allt större containerfartyg för att pressa priset per container. Dagens största fartyg har en kapacitet på över 19 000 TEU.

De oceangående fartygen som går från Kina till Europa anlöper nästan uteslutande någon av de största hamnarna i Europa: Rotterdam, Hamburg eller Antwerpen. Där fördelas deras last på olika mindre feederfartyg som tar godset vidare.