Nytt förslag på farledsavgifter slår mot kryssningstrafiken

Kryssningsfartyg som glider genom skärgården.

Besöksnäringen är en stor och allt mer betydelsefull basnäring för svensk ekonomi. Stockholms Hamnar bidrar till besöksnäringen genom passagerartrafiken i Stockholm, det vill säga färjetrafiken och kryssningsfartygen. Sjöfartsverket har lagt ett förslag på nya farledsavgifter som nu är ute på remiss och som ska träda ikraft 1 januari 2017. Konsekvenserna av förslaget är tydliga – kryssningsfartygen och besöksnäringen är stora förlorare.

Sjöfartsverkets verksamhet finansieras till 60 procent av farleds- och lotsavgifter från handelssjöfarten och i övrigt av anslag och övriga avgifter. För att säkra verkets ekonomi har Sjöfartsverket tagit fram en ny modell farleds- och lotsavgifterna som ska göra intäkterna mer stabila över konjunktursvängningar och strukturförändringar.

Stockholms Hamnar har tagit fram ett remissyttrande som antogs den 20 april i styrelsen. I sitt remissvar över förslaget presenterar Stockholms Hamnar sina egna beräkningar över hur farledsavgifterna slår mot kryssnings- och färjetrafiken i Stockholm. För kryssningsfartygen kommer förslaget att innebära en total kostnadsökning för kryssningsfartygen på 14 procent. Eftersom avgifterna varierar bla. utifrån fartygens storlek är det många fartyg kommer få betydligt större avgiftsökningar än så. Redan i dag finns kryssningar bokade i Stockholms Hamnar för sommaren 2017 och 2018 som inte har tagit med avgiftshöjningarna i beräkningarna.

Även färjetrafiken kommer att påverkas av den nya modellen, men hur mycket är idag omöjligt att utläsa av Sjöfartsverkets förslag. Detta beror på att modellen bygger på en ny miljödifferentiering av farledsavgifter där fartyg delas in i olika miljöklasser, istället för som i dagsläget där fartygen får rabatter för utsläpp av kväveoxider. Eftersom det i dagsläget är okänt vilka miljöklasser fartygen får enligt det nya systemet går det inte heller med säkerhet att säga vilka konsekvenser förslaget kommer få. Analysen visar dock att många de färjerederier som trafikerar Stockholms Hamnar, och som sedan länge vidtagit åtgärder för att minska sin miljöpåverkan, kan komma att få höjda farledsavgifter.

Sjöfartsverket flaggar dessutom för att farledsavgifterna kan komma att höjas ytterligare 15 procent, utöver de förändringar som förslaget innebär. Till skillnad från andra transportslag, där snöröjning finansieras av anslag från staten, finansieras isbrytningen av farledsavgifter. Under perioden 2014-2016 har Sjöfartsverket fått ett tillfälligt anslag motsvarande 300 miljoner kronor per år för isbrytningen. Anslaget infördes som en lättnad för sjöfarten i samband med omställningen till att möte de nya, skärpta reglerna för svavelutsläpp som infördes 1 januari 2015. Om Sjöfartsverket inte får fortsatt anslag kommer alltså farledsavgifterna att höjdas ytterligare 15 procent.

Färje- och kryssningstrafiken bidrar i stor utsträckning till besöksnäringen i Stockholmsregionen. Kryssningsresenärerna konsumerar för en halv miljard kronor per år och är dessutom goda ambassadörer för Stockholm som destination. Färjetrafiken är av ännu större betydelse – den inbringar årligen fem miljarder kronor till Stockholmsregionen och dessutom sysselsätter den 4100 personer per år. Sjöfartsverkets förslag kommer få stora konsekvenser för trafiken i Stockholms Hamnar därigenom för besöksnäringen i regionen.

Sjöfartsverkets förslag är ute på remiss till den 1 juni 2016.

Läs Sjöfartsverkets förslag på nya farledsavgifter (extern länk)

Läs Stockholms Hamnars remissyttrande (extern länk)