Framtidstro i Kapellskär

Hamnarbetare förtöjer fartyg i Kapellskärs hamn

245 meter splitterny pir och en nästan fördubblad hamnplan med kraftigt uppdaterade lösningar för logistik och säkerhet. Efter tre års ombyggnad har Kapellskär blivit en toppmodern hamn där de allra största kombinerade gods- och passagerarfartygen kan gå in.

Klockan är 11.38, solen skiner och Liverpool Seaways är klar för avgång hela 37 minuter före utsatt tid. Servicegruppens Tony Gladh och Jocke Norrbacka beger sig ut för att lägga loss det 186 meter långa fartyget. Eftersom Kapellskärs nya pir är betydligt bredare än den gamla och dessutom utrustad med tre meter höga betongfundament för förtöjning kan Tony och Jocke lugnt köra hamntrucken hela vägen ut till trossarna utan att riskera att köra på någonting.

Liverpool Seaways är en typisk representant för ropax-trafiken som kommit att bli Kapellskärs nisch. Ropax är en färjetyp för både gods och passagerare som kombinerar roro-fartygets (roll-on/roll-off-fartyg) kapacitet att ta lastbilar med passagerarfartygets komfort.

Kan ta emot de största fartygen

Christian Östman, stuverichef i Kapellskärs hamn, nickar nöjt när det mörkblå fartyget går ut i den friska vinden och inleder sin resa mot estländska hamnstaden Paldiski. Att av- och pålastning en gått så snabbt talar för att kombinationen kompetent personal och toppmodern hamn kommer att fira triumfer framöver. Den nya piren är tillräckligt stor för att hamnen ska kunna ta emot de allra största ropax-fartygen och hamnens nya ramper ligger i europatopp med en bredd på nära 30 meter.

– Framför allt kan vi jobba parallellt med av- och pålastning på ett helt annat sätt än tidigare. I förlängningen leder den ökade effektiviteten till att vi kan erbjuda våra kunder bättre tidtabeller och större flexibilitet. Just i dag har vi dessutom skapat en miljövinst eftersom kaptenen ligger före tidtabellen och därför kan slå av ett par knop på takten så att bränsleförbrukningen blir betydligt mindre på resan över, säger Christian Östman.

Längst ut på piren finns en stålbrygga över till den stora dykdalben, en rund och mycket kraftfull betongkonstruktion med flera meter höga fenderplåtar runt om. Dykdalbens funktion är dubbel. Dels är den ett skydd för piren om ett fartyg skulle komma in med för hög fart men den kan också användas som stöd när fartyg ska svänga in mot piren.

Tillsammans med driftchefen Peter Lundman och hamnens kommunikationsansvarig Kajsa Nygren tar Christian Östman med oss ut på dykdalben för en historielektion. Här har man en fantastisk utsikt mot skärgården men också, om man i stället vänder blicken inåt hamnen, en perfekt vy över Kapellskärs utveckling.

– Där började allting, säger Peter Lundman och pekar på grusvägen som leder fram till den modesta stenbrygga där Viking Lines första fartyg S/S Viking backade in 8 maj 1960 och i samma stund startade Kapellskärs historia som kommersiell hamn.

Den nya hamnen ska hålla i 100 år

På andra sidan hamnområdet ligger betongpiren från 1980 som just nu byggs om för att så långt det är möjligt bli lika modern som den nya piren.

– Står man här och tittar blir man varse att det inte byggs nya hamnar så ofta. Målet med den nya hamnen är också att den ska hålla i 100 år. Mitt inne i byggprocessen tänker man inte så mycket på sånt, men nu när allt börjar bli klart har jag slagits av hur få förunnat det är att få vara med om en sån här sak, säger Peter Lundman.

Området där den nya piren ligger var en vik innan projektet startade. Mycket omfattande sprängnings-, schaktnings- och muddringsarbeten har varit nödvändiga för att åstadkomma den nya nio meter djupa hamnbassängen. 257 pålar slogs ner innan arbetet med form, armering och betong till den nya piren kunde börja.

När vi lämnar piren går vi över hamnplanen där Peter Lundman 1984 började sin bana i Kapellskär med att ”lappa bilar”. Inte heller här är det särskilt mycket som är sig likt. Hamnplanen har storleksmässigt nästan fördubblats för att bättre kunna hantera det stora antalet fordon som kommer till hamnen. Numera får här plats imponerande 5 800 längdmeter lastbil. Asfalten är till stora delar ersatt av mer hållbar marksten och under marken ligger ett system av vattenreningsverk med inte mindre än nio anläggningar för oljeavskiljning.

Säkerheten A och O

På en höjd vid hamnens östligaste udde reser sig ett tre meter högt träkors med inskriptionen Estonia 28/9 1994. Kapellskär är den plats på det svenska fastlandet som ligger närmast platsen där Estonia förliste. Tillsammans med terrordåden i New York 2001 är Estonias förlisning den händelse som antagligen haft störst påverkan på sjöfartens säkerhetstänkande.

– Efter Estonia blev det ett helt annat förhållningssätt till säkerhet ombord på fartygen. 11 september hade en liknande påverkan när det gäller säkerheten i hamnområden. När vi utformat den nya hamnen har målet varit att bättre logistik och ökad säkerhet ska gå hand i hand, säger Peter Lundman.

Med hjälp av trafiklednings- och trailerhanteringssystemet ITS kommer hamnen ha järnkoll på alla fordon inom hamnens säkerhetsområde. ITS-kameran läser av fordonens registreringsnummer och fordon som inte har en bokning släpps inte in. För att optimera trafikstrukturen har också en ny incheckningslinje skapats i hamnens södra del. I anslutning till den har två nya speditionsbyggnader byggts där rederierna Tallink Silja och Finnlines har flyttat in och ytterligare ett speditionshus byggs för rederiet DFDS:s räkning.

Kajsa Nygrens uppgift under ombyggnaden har bland annat varit att hålla kontakt med de boende i närområdet.

– De som bor härute identifierar sig starkt med området och bryr sig verkligen om vad som händer med hamnen. Därför har vi kontinuerligt haft möten där de fått information och kunnat ställa frågor. Det har varit mycket uppskattat och trots sprängningar och en del buller har vi haft väldigt få klagomål. Tvärtom är det flera som uttryckt glädje över hamnens utveckling, säger Kajsa Nygren.

"Satan vilken fin kaj!"

Christian Östman intygar att även hamnens kunder är nöjda.

– Första gången Ossi Falck som är kapten på Finnlines fartyg Finnfellow kom till den nya piren så sade han ”Satan vilken fin kaj!” på sin klingande finlandssvenska. Det tyckte vi var ett väldigt fint betyg.

Kapellskärs hamn har trots flera års omfattande ombyggnationer både lyckats hålla den ordinarie trafiken igång och dessutom ökat sina godsvolymer. När hamnen nu är klar har Christian Östman och kollegorna all anledning att känna en stark framtidstro.

– Vår huvuduppgift är att avlasta centrala Stockholm som godshamn, men vi ser också goda möjligheter att växa ytterligare. Kanske kan vi få hit fler rederier men framför allt tror vi att de som redan är här kommer att utöka sin verksamhet. Det ska bli väldigt spännande att se vad som händer under de närmaste åren.

Nya Kapellskärs hamn

Utvecklingsprojektet inleddes 2013 och beräknas vara helt klart i slutet av 2016. Syftet är att modernisera och effektivisera hamnen och förbättra miljö och säkerhet för att möta marknadens behov av befintliga och framtida volymer och fartygsstorlekar. Kapellskärs huvuduppgift ska även i framtiden vara att avlasta Stockholm som godshamn.

Fem kajlägen

Den ombyggda hamnen omfattar en ny pir med två färjelägen i hamnens södra del, ett ombyggt färjeläge i hamnens mellersta del och den nuvarande piren med två färjelägen i hamnens norra del.

Efter ombyggnad kommer hamnen att ha fem moderna färjelägen. I söder och angränsande till hamnen finns en ny lotshamn. Faciliteterna för el, vatten och källsortering av avfall är kraftigt moderniserade. Det blir nu möjligt för fartyg som ligger vid kaj att lämna avloppsvatten, få färskvatten samt ansluta till hamnens elsystem.

Fördubblad hamnplan

För att optimera trafikflödet och få en säkrare och bättre hamn ur miljö- och arbetsmiljöperspektiv har markytorna utökats och hamnplanen blivit nästan dubbelt så stor.

Trafik- och godsflödet styrs genom trafiklednings- och trailerhanteringssystemet ITS som med kamera registrerar alla fordon innan de släpps in på hamnens säkerhetsområde. Andra förbättringar är en ny incheckningslinje och tre nya speditionsbyggnader samt ett nytt tullhus.

Verksamheten i Kapellskär

Kapellskärs hamn har för närvarande fyra rederier som kunder: Finnlines, Viking Line, DFDS och Tallink Silja. De flesta fartyg som trafikerar hamnen är så kallade ropax-fartyg som tar både lastbilar och passagerare. Det enda utpräglade passagerarfartyget som går till Kapellskär är Viking Lines Rosella.

Under 2015 ökade godsvolymerna i Kapellskärs hamn med sex procent. Första halvåret 2016 steg godset också med sex procent, jämfört med samma period förra året. Stockholms Hamnar har 17 heltidsanställda medarbetare i Kapellskärs hamn.