Med blicken på den stora världen

Per Ling-Vannerus i de nya matargångarna

LED-lampor, prefabricerade byggdelar och överraskande lite buller. Projektchefen Per Ling-Vannerus tar med oss på miljöpromenad i Värtahamnen och fäster samtidigt blicken på den stora världen.

– Om vi kan påverka andra att ställa om till mer hållbara lösningar då har vi verkligen gjort skillnad, säger han.

I utvecklingsprojektet i Värtahamnen lyser de trötta standardlösningarna med sin frånvaro. Ute på den nya piren kastar hypermoderna LED-lampor på 24 meter höga master sitt ljusstarka men energisnåla sken över den grå höstmorgonen.

När projektchefen Per Ling-Vannerus promenerar mot kajläge tre är det inte asfalt han sätter sina svarta arbetsskor på. På den nya hamnplanen ligger istället betongsten som håller mycket längre och dessutom är betydligt mer miljövänlig än asfalt eftersom den inte kräver olja vid tillverkningen. På väg ut mot kajläget trampar han också på avrinningen till den reningsanläggning för dagvatten som ligger under betongdäcket.

Möjligt att elansluta alla fartyg

Väl ute vid kajläget stannar han vid ytterligare ett av den nya hamnens miljömässiga trumfkort: En grå elstation i miniformat. Vid varje kajläge kan fartygen ansluta sig till hamnens elnät och på så sätt spara bränsle för att hålla strömförsörjningen i gång under tiden vid kaj.

– Om fartygen stänger av motorerna blir det också betydligt mindre buller, vilket är nog så viktigt med tanke på hur många människor som kommer att bo här i framtiden, säger Per Ling-Vannerus och kastar en blick över axeln mot området där den nya stadsdelen Norra Djurgårdsstaden växer fram.

Bakgrunden till utvecklingen av Värtahamnen är Stockholms stads stora behov av mark. Norra Djurgårdsstaden kommer att rymma 12 000 lägenheter och 35 000 arbetsplatser. För att göra plats har Värtahamnen flyttats längre ut i vattnet och stora delar av de ytor som hamnen lämnar tas över av Stockholms stad.

Norra Djurgårdsstaden och hamnen kommer att ligga tätt intill varandra och växer i vissa delar samman. Det framtida handels- och shoppingområdet Valparaíso får sin naturliga fortsättning i hamnens nya passagerarterminal där café och restaurang blir tillgängliga både för resenärer och för allmänheten.

Tydlig miljöprofil

Utvecklingen av Värtahamnen är utan tvekan ett av Stockholms Hamnars största projekt någonsin och hade redan från början en tydlig miljöprofil. Per Ling-Vannerus menar att Stockholms Hamnars starka miljötradition har växelverkat med Stockholms stads uttalade ambitioner om att Norra Djurgårdsstaden ska bli en hållbar stadsdel.

– Vi har strävat efter att hitta både de byggmetoder och materialval som har minst miljöpåverkan och de mest innovativa lösningarna för den långsiktiga driften. Samhällsnyttan blir att hamnverksamheten minskar sin belastning på miljön. Dessutom tillför den nya Värtahamnen tydliga mervärden till Stockholm, som hållbara transportlösningar och arbetstillfällen, säger Per Ling-Vannerus.

I stället för att göra en traditionell utfyllnad är piren byggd på ett betongdäck som står på en pålkonstruktion. Konstruktionen stör inte strömförhållanden i vattnet och påverkar därför inte miljön. Den nya hamnen får en teknisk livslängd på 120 år – en långsiktig investering.

Merparten av allt byggmaterial har kommit prefabricerat sjövägen ända fram till hamnen. Stålrören till pålkonstruktionen anlände i upp till 50-meter långa längder och betongdäckets delar kom i 840 stycken stora prefabricerade betongelement, vilket gjort byggprocessen smidigare, mindre bullrig och mer skonsam mot närmiljön.

Hamnen är redan i drift

Per Ling-Vannerus blev engagerad som projektchef i slutet av 2008. Den 20 oktober kunde han bocka av den största händelsen hittills i projektets historia när det första fartyget med passagerare anlöpte den nya hamnen.

– Det kändes häftigt att se fartyget M/S Symphony komma in till kajen, passagerargångarna fyllas av människor och bilarna köra över de helt nya ramperna. Vi har arbetat väldigt intensivt med att få klart alla funktionerna på hamnplanen för att komma hit, säger Per Ling-Vannerus.

När han ser tillbaka på projektet konstaterar han nöjt att det mesta har gått enligt planerna.

– Det fanns en lång lista med risker när vi startade. När det gäller miljön var jag mest orolig för buller. Men hittills har vi klarat de utmaningar som vi ställts inför och det finns en stor tillfredsställelse i att gå omkring här och se de konkreta resultaten av alla beslut vi fattat under resans gång, säger Per Ling-Vannerus.

Terminalen ska miljöcertifieras

I samband med det första anlöpet skiftade hela projektet fokus från de yttre delarna av hamnen till de inre. Delar av hamnbassängen ska fyllas igen och den nya terminalbyggnaden ska vara klar för invigning sensommaren 2016. Stockholms Hamnars målsättning är att passagerarterminalen ska certifieras som Miljöbyggnad nivå Guld vilket är det högsta möjliga betyget. Passagerarterminalen projekteras för att använda cirka 40 procent mindre energi jämfört med standardkraven i Boverkets byggregler.

– Mycket av vårt tänk kring hållbarhet i terminalen syftar till att använda så lite energi som möjligt, vilket är en utmaning i en byggnad som helt domineras av glas. Men tack vare smarta lösningar som till exempel värme- och kyllager i marken, användande av solceller och väl utformad solavskärmning så ska vi klara av att hålla oss inom de gränsvärden som krävs för högsta miljöbetyg, säger Per Ling-Vannerus.

Även om målet för utvecklingsprojektet i Värtahamnen närmar sig, i slutet av nästa år ska allting vara klart, så kommer den del av arbetet som rör samspelet med omvärlden tveklöst att fortsätta. Ett konkret exempel gäller den elanslutning som finns i de nya kajlägena. Inget av fartygen som trafikerar hamnen har för närvarande tekniska möjligheter att ansluta sig.

– Vi för samtal med rederierna och jag tror och hoppas att de ser nyttan med elanslutningen. Men vi kan inte tvinga dem att göra fartygen kompatibla med systemet. Däremot ger vi dem en morot genom att erbjuda ekonomiskt bidrag till att bygga om fartygen.

Miljöarbetet genomsyrar allt

I det dagliga arbetet satsar projektledningen mycket resurser på att stötta och följa upp det praktiska miljöarbetet hos entreprenörerna. När projektet var som mest intensivt arbetade fem miljösamordnare i Värtaprojektet. De deltar i miljöronder, genomför revisioner, tar prover, sammanställer statistik och rapporter som rör uppfyllnad av miljömålen med mera.

Verklig förändring är svår att genomföra ensam och Per Ling- Vannerus hoppas att Värtaprojektets skarpa miljöprofil inspirerar andra.

– I bästa fall kan vi ge rederierna och de andra hamnarna runt Östersjön en skjuts framåt i deras miljöarbete. Om det bara är vi som arbetar offensivt med hållbarhet blir förändringen trots allt på marginalen, men om vi lyckas påverka andra, då har vi verkligen gjort skillnad.

Värtahamnen

Den nya hamnen har fem kajlägen varav det längsta är 265 meter. Längs de nya landområdena är det 1 200 meter ny kaj. Piren byggs ut med ett 65 000 kvadratmeter stort påldäck och en 20 000 kvadratmeter utfylld yta. De nya ytorna och dagens pir blir den plats där Stockholms Hamnars verksamhet i Värtahamnen koncentreras i framtiden. Värtahamnen omfattar efter ombyggnationen cirka 131 000 kvadratmeter, vilket är lika mycket som den gamla hamnen.

Passagerarterminalen

Värtaterminalen blir 16 000 kvm stor och fyra våningar hög. Byggtiden är från hösten 2014 till och med 2016. Direkt från terminalen går 650 meter passagerargång till tre av färjelägena. Terminalen får bland annat café, restaurang och grönskande takterrasser som blir öppna för alla. Från översta terrassen har man en storslagen utsikt över hamninloppet.

Miljöbyggnad nivå Guld

Värtaterminalen ska miljöcertifieras som Miljöbyggnad nivå Guld enligt ett certifieringssystem som baseras på svenska bygg- och myndighetsregler och på svensk byggpraxis. Miljöbyggnad ger ett kvitto på viktiga kvaliteter hos en byggnad vad gäller energi, inomhusmiljö och material.

Läs mer om utvecklingsprojekt Värtan