Håkan Lans – tanke och tålamod

Håkan Lans på altanen till hans sjöbod

De flesta känner till Håkan Lans banbrytande uppfinning som gav oss färg till våra dataskärmar, men hans största bedrift är nog att han har revolutionerat sjösäkerheten. Tack vare problemet han knäckte på en båtsemester i början på 80-talet seglar nu fartyg världen över mycket säkrare.

Från sin lilla sjöbod på tomten har Håkan Lans sett åtskilliga fritidsbåtar gå på grund på den retliga grynnan som bara ligger ett stenkast från hans brygga. Det är något av ödets ironi att en man som gjort så mycket för sjösäkerheten i världen ska behöva se det här från första parkett.

– Ibland vinkar jag för att varna. Då vinkar de tillbaka och så pang, säger Håkan Lans och skrattar.

För de flesta är Håkan Lans känd som vår främsta uppfinnare och som mannen som gav oss färg på våra datorskärmar. Själv ser han dock utvecklingen av AIS-systemet som sin främsta insats.

Den är idag världsstandard och gör det möjligt för fartyg att ha full koll på var andra fartyg befinner sig, deras identitet och hur stora de är. Tidigare var kaptenen tvungen att uppge sin position på radio och det var inte bara krångligt utan skapade också missförstånd och i värsta fall kollisioner.

Ville ta tekniken ett steg längre

Utvecklingen av AIS-systemet är ett stycke modern sjöfartshistoria som började med att Håkan Lans i början på 80-talet läste en rapport om satellitnavigeringssystem. Det var ju fint med en teknik som gjorde det möjligt för till exempel fartyg att få reda på sin exakta position nästan på metern, men han ville ta tekniken ett steg längre.

– Jag tänkte att om man dessutom kunde dela sin position med alla andra så skulle det innebära ett stort lyft för säkerheten både inom sjöfarten och inom flyget.

Det lät bra, men krävde att man skapade en datalänk som många framstående experter menade var teoretiskt omöjlig att få till. Med andra ord ett drömscenario för Håkan Lans som älskar att lösa svåra problem. Och lösningen kom till honom på en segelutflykt med familjen när de lagt till i en vik.

– Vi hade grillat och jag satt kvar på berget och funderade när jag kom på en lösning som var värd att utvärdera. Det var en euforisk känsla och jag gick direkt ner till båten och började skriva.

Kräver uthållighet och långsiktighet

Det här är nog för många bilden av en uppfinnare, en person som likt professor Balthazar funderar och fundera och så plötsligt faller allt på plats i ett ögonblick av klarhet, men inget kan vara mer fel. För även om lösningen kom till honom i stunden så tog det mer än 30 år innan tekniken var världsstandard.

– Uthållighet och långsiktighet är ett måste för att lyckas. När människor presenterar idéer för mig, brukar jag halvt på skämt fråga hur gamla de är och om de tror att de hinner förverkliga den under sin livstid.

För att lyckas krävdes också kompetenta medarbetare och pengar. Håkan Lans gick med sin idé till investerare och fick 100 miljoner till projektet.

– Jag sa att chansen att lyckas var 20 procent. Det är lite psykologi i det här. Det låter ju bättre än att säga att det är 80 procents chans att det misslyckas, säger han och skrattar.

I början av 90-talet, efter tio år av forskning, simulering och utveckling, började han sedan testa systemet med flygplan som köpts in till projektet. Håkan Lans har själv flygcertifikat och passade på att flyga när han fick chansen.

– Jag brukade skicka hem piloterna och då jublade teknikerna för de förstod att vi skulle provflyga på egen hand, säger Håkan och slår på datorn för att visa ett inslag Discovery gjorde om projektet under den här perioden.

Inslaget är nästan kusligt på så vis att det förutspår hur tekniken skulle komma att revolutionera både flyg och sjöfart.

Tuffa patentstrider

Som skärmsläckare på sin dator har han en bild på när han sitter bredvid en varg som han blev ”kompis” med på Kolmården. Under bilden står det: ”Jag litar mer på vargar än på vissa advokater” och speglar en annan bild av hans liv som uppfinnare.

Den del som handlar om hur stora företag använder hans uppfinningar utan att be om lov och som inte tar hänsyn till patent och ersättningar.

– Men det finns så klart goda advokater också.

Han sammanfattar de ekonomiska förutsättningarna för en uppfinnare så här:

– Är din idé för dålig tjänar du inga pengar. Är din idé för bra tjänar du heller inga pengar. För då finns det så mycket pengar att tjäna att stora företag struntar i dina patent.

För trots att det är mer än 30 år sedan han började jobba med AIS-systemet så har investerarna inte fått betalt så det täcker utvecklingskostnaderna och Håkans ersättning som är en del av vinsten har därmed uteblivit.

De utdragna rättegångarna, främst kring hans färggrafikkort har stulit mycket tid och pengar, men inte gjort honom bitter.

– Nej, jag känner bara att jag aldrig vill bli som dem. Hur kan de sova om nätterna, frågar sig Håkan och går ut på tomten för att fotograferas.

Problemlösare redan som barn

På tomten ligger en övertäckt motorbåt som han tidigare åkte vattenskidor efter. Redan som 18-åring byggde han en egen ubåt som klarade 60 meters djup. En rätt imponerande bedrift av en tonåring. Han får ofta frågan om var den här förmågan att lösa problem kommer ifrån och han tror att en pusselbit är det mekano han fick av sin pappa som barn.

– Idag får barn så mycket som är färdigt och som föräldrarna fixar. Ville jag ha en lyftkran fick jag bygga den. Det kunde ta en hel dag. Jag tror faktiskt det är en viktig förklaring, säger han och tittar ut över vattnet.

Inga fritidsbåtar i sikte, men vad säger landets främsta problemlösare om grundet. Vad krävs för att han ska slippa se fler grundstötningar från sitt fönster.

– Spräng bort grundet. Sånt gillar jag.