Världens vardagsrum

Besättningsmän använder datorer i Sjömanskyrkan och Kicki kramar om besökare

I ett trähus i Frihamnen ligger Sjömanskyrkan. Hit kommer sjöfolk från hela världen för att fika, prata, besöka kapellet och för att få en paus från livet ombord. Kicki Wetterberg älskar sitt jobb här och allra bäst trivs hon när hon tar med sig kanelbullar och sticker ut på fartygsbesök.

Fredag 08.00

Solen skiner när Kicki Wetterberg äter frukost på Sjömanskyrkans altan i Frihamnen. På altanräcket en bit bort sitter som vanligt måsen Sigge och pickar i sig det bröd som hon gett honom.

– Det är nog fem år sedan han dök upp här för första gången och egentligen tycker han mycket bättre om korv, men det får han vänta på i några veckor till. Det börjar vi servera här först när kryssningssäsongen drar igång, säger Kicki som är fartygsassistent på Sjömanskyrkan i Stockholm.

Sjömanskyrkan, som tidigare låg på Katarinavägen, drivs av en stiftelse och hit kan människor som jobbar på sjön komma för en fika, men också för att besöka kapellet eller prata med Kicki.

09.00

Det här med att Kickis bil är på verkstad stör henne. Det är något med avgassystemet och det innebär att hon inte kan göra några fartygsbesök vilket kanske är hennes viktigaste uppdrag i jobbet. För i dag när logistikkedjorna är så slimmade finns det ofta inte tid för besättningarna på handelsflottans fartyg att hinna i land. Då packar Kicki istället in kanelbullar, telefonkort, tidningar och annat som besättningen vill ha i bilen och gör ett besök. Senast var hon ute på en 250 meter lång supertanker i Nynäshamn.

– Jag blir alltid vänligt bemött. Många vill bara snacka lite, men ibland händer det att någon ur besättningen vill sitta i enrum och prata om något större problem. Det handlar ofta om att de längtar efter sina familjer. De som kommer från till exempel Filippinerna är hemifrån under väldigt långa perioder. Det känns viktigt att ta sig tid att lyssna på dem.

Men det händer också att hon hjälper människor med mer praktiska ting. En gång kontaktade en sjöman från Filippinerna henne. Han hade jobbat på ett svenskflaggat fartyg och hade därmed rätt till viss pension från Sverige. Kicki hjälpte till med att kontakta Skatteverket för att ta reda på vad som gällde.

11.00

Kicki är född i Sjömanskyrkan i London där hennes pappa var präst. Precis som alla andra som jobbar här är hon troende, men inte teologiskt utbildad. Vill någon träffa en präst så går det dock att ordna genom deras samarbete med Oscars församling. För de som vill finns också ett litet kapell här som man kan besöka.

12.00

– Det ska bli så skönt när de sågat sönder receptionen, säger Kicki när snickaren Anders sätter fogsvansen i den runda receptionsdisken som står mitt i det stora rummet i Sjömanskyrkan.

Sågen är slö, men strax är receptionen i tu. Kicki jublar och när det är dags att flytta den nu något mindre disken närmare ingången får hon också hjälp av Jader. Han kommer från Rio de Janeiro och är här med några kompisar som alla jobbar som underhållare när Tallink Silja har Brasilienveckor.

– Jag jobbar på färjan i en och en halv månad med att göra uppvisningar i capoeira.

Capoeira är en blandning av kampkonst och kulturtradition. Och när han är i land i Stockholm är han gärna här i Sjömanskyrkan. Han tycker att det är ett bra ställe med trevliga människor.

14.30

På en av väggarna sitter en stor världskarta, där besökarna kan sätta en nål för att visa var de kommer ifrån. Brasilien har fått många röda knappnålar på senaste tiden, men annars är det Filippinerna som har flest, så många att man faktiskt fått göra en separat och lite uppförstorad karta av Filippinerna. Kartan skvallrar också om att många av besökarna kommer från Indien och Östeuropa.

– Men i framtiden kommer vi få se många fler besökare från Kina, det är bara en tidsfråga, säger Kicki.

Tisdag 13.00

När vi kommer tillbaka tre dagar senare sitter ett gäng från Brasilien med sina laptops i knäna och facebookar. Receptionen är flyttad och det blev verkligen ett lyft. Kicki har fullt upp med att hjälpa till att duka borden. Det är tisdag och då träffas Sjömanskyrkans vänner för lunch.

– Det här är faktiskt vårens sista lunch som vi arrangerar, säger Giggi Karlsson som är kontaktperson i föreningen.

Det är en verkligt livaktig förening som består av pensionärer som jobbat till sjöss och deras partners.

– För två veckor sedan var vi på utflykt till Sparrholmen och förra veckan hade vi en turkisk afton.

Varje midsommar åker de på en utflykt. I år bär det av till Tullgarn och nästa år ska de åka på en kanalresa i Tyskland. Att de har sin sista träff nu beror på att det blir så fullt i Sjömanskyrkan när kryssningssäsongen drar igång.

13.30

Lunchen är i gång och Kicki sitter inne i receptionen. Det är full fart och mycket folk.

– Första året vi var här var 2008 och då hade vi drygt 4 000 besökare under kryssningssäsongen. Två år senare var det över 9 000.

Kicki går in på sitt rum. Strax ska hon köra till Nynäshamn för att besöka en oljetanker med besättning från Estland och Ryssland. Bilen är packad med telefonkort, ryska tidningar och kanelbullar. På väggarna i hennes rum sitter vykort som hon fått av människor hon träffat här i Sjömanskyrkan genom åren.

– Jag vill påstå att sjömän är ett trevligt och lyckligt folk, säger hon.

Det här reportaget har publicerats i tidningen VIA Stockholms Hamnar.

Prenumerera gratis på VIA Stockholms Hamnar