Mer kollektivtrafik på vatten

Morgonpendlare stiger av fartyget Movitz vid Klara Mälarstrand

Vattenvägen är viktig för Stockholm, stockholmarna och turisterna som kommer hit. Varje dag görs i snitt 11 000 resor bara med skärgårdstrafiken. I framtiden kan vi få se betydligt fler som tar vattenvägen till jobbet.

En skolklass på väg till Skansen tar Djurgårdsfärjan från Skeppsbron, på Strömkajen väntar en familj på färjan till Vaxholm och vid Nybroviken strömmar jobbpendlare från Nacka och Lidingö av elfärjan B/F Sjövägen som just lagt till. Färjetrafiken är en naturlig del av stadsbilden i Stockholm och ett viktigt och trevligt transportmedel för många.

Att skapa hållbara transporter är en av vår tids stora utmaningar. Det ställer höga krav, inte minst på infrastrukturen, i en växande stad som Stockholm. Sjöfarten har en stor potential i Stockholm och mycket talar för att den skulle kunna spela en större roll och på så vis avlasta kollektivtrafiken på land. Inte minst med smarta tvärförbindelser.

– Det här är en spännande utveckling. Sjöfart är ett miljöriktigt sätt att transportera människor och kan vi öka volymerna så att vi avlastar kollektivtrafiken på land är det verkligen positivt, säger Stefan Hansson, nytillträdd styrelseordförande för Stockholms Hamnar.

Stort stöd för kollektivtrafik på vatten

I den utvecklingen kan Stockholms Hamnar bidra som kajägare, men också med sin kunskap. Det är dock landstinget som ”äger frågan” och där finns ett stort politiskt stöd för att satsa mer på vattenburen kollektivtrafik.

Redan nästa sommar invigs tre nya linjer där man kommer att kunna åka med SL-kortet. Det kan man redan idag på Djurgårdsfärjan och på sträckan Frihamnen-Lidingö-Nybroviken och passagerarna vi möter ombord är väldigt nöjda med att kunna ta färjan till jobbet. En del för att de vinner tid och de flesta för att de tycker jobbpendlingen på sjön ger dem ökad livskvalitet. Det är sällan man möter så nöjda resenärer i rusningstrafik och det har förstås ett värde i sig, men frågan är hur vi skapar en infrastruktur som gör att många fler kan ta vattenvägen till jobbet.

Måste integreras med övrig kollektivtrafik

För att få svar på det kontaktade vi Kungliga Tekniska högskolan, KTH. Där pågår projektet Vattenväg 365 som tittar på om en storskalig satsning på kollektivtrafik på vatten i Stockholm har framtiden för sig. De är mitt uppe i sitt arbete och analysen så här långt är att den har det under vissa förutsättningar.

– Men då krävs till exempel att färjetrafiken integreras med den övriga kollektivtrafiken. Det handlar om allt från att den ska finnas med i SL:s reseplanerare på nätet till att färjorna lägger till i anslutning till övrig kollektivtrafik. Så är det ofta inte idag, säger Karl Garme, forskare vid Institutionen för farkost och flygteknik på KTH.

För att skapa rationella transporter och sänka inköpspriserna behöver man också börja producera enhetliga färjor menar han.

– De måste bli mer som bussarna. Det ska finnas mindre och större men också många fler.

Planera för det när man bygger

Ska vattenburen kollektivtrafik vara tillförlitlig krävs att man enkelt kan sätta in en ny färja om en annan måste tas ur bruk.

Vill man se den här utvecklingen måste man också planera för det nu när Stockholm växer. Det handlar både om när man bygger nytt och om att kajer i centrala lägen inte används på ett sätt som sätter käppar i hjulen för färjetrafiken.

– Vi får många förfrågningar från aktörer som vill ha restauranger och hotell vid våra kajer. I vår nya kajstrategi prioriterar vi rörlig fartygstrafik. Det är viktigt för att skapa möjligheter för kollektivtrafik på vatten, säger Anders Nordlund, hamnstyrman på Stockholms Hamnar.

Stockholm har bra förutsättningar, men det finns städer som kommit längre. I Hamburg som ligger vid floden Elbe bedrivs idag kollektivtrafik med 21 fartyg som varje år transporterar närmare sju miljoner människor. Här är fartygen också fullständigt integrerade i biljettsystemet för stadens övriga kollektivtrafik.

Snabbt eller energisnålt?

Det är viktigt att skapa hållbara transporter och det finns en konflikt mellan passagerarnas behov av snabba transporter och viljan att minska energiförbrukningen.

– Höjer vi hastigheten så sticker energiförbrukningen iväg, men vi tror att man kan korta den totala restiden utan att öka farten. Idag kan det ta lika lång tid från att färjan har lagt till tills man är i land som själva restiden. Den delen av restiden kan man korta till exempel genom att ha färjor med flera utgångar förlagda till sidan av fartygen.

Men i sommar har vi också sett hur elfärjor fått ett genombrott i Stockholm. Stockholms Hamnar har tidigare skrivit om elfärjan till Årsta holmar, men det finns fler. Färjan B/F Sjövägen trafikerar sträckan Frihamnen–Nybroviken och E/S Movitz kör sedan i september på sträckan Riddarholmen–Solna strand.

– Movitz har fungerat väldigt bra, säger Joachim Skoogberg, vd för företaget Echandia Marine Sweden vars teknik nu ersatt den gamla dieselmotorn.

Diesel blir el

Den tar bara tio minuter att ladda och genom att byta från diesel till el så sparar man 60 000 liter diesel och minskar koldioxidutsläppen med drygt 130 ton per år. Diesel som nu har ersatts med 250 megawattimmar el.

– Färjan är också mer lättmanövrerad än tidigare. Joachim Skoogberg tror att vi framöver kommer få se fler färjor som drivs med el. Men då främst på korta sträckor med många stopp.

– Djurgårdsfärjorna, vägfärjan mellan Ekerö och Slagsta och korta sträckor inne i stan är till exempel perfekta att köra med elfärjor.

Stockholm har placerat sig långt fram i den här utvecklingen, men så är också fallet i Amsterdam. Där har man till exempel ställt krav på att alla sightseeingbåtar som är i trafik 2025 ska ha nollutsläpp vilket i princip innebär eldrift.

– Men redan 2020 när man skaffar nya licenser för sightseeingtrafiken så kommer det att krävas att man enbart har båtar med eldrift för att man ska få licens. Detta vore något för Stockholm att ta efter.

Anders Nordlund på Stockholms Hamnar är positiv till elfärjor.

– Det här ställer nya krav på oss. Det kan handla om att se till att det finns el vid våra kajer och om att ha med det i tankarna när vi renoverar kajer.

Vid Nybroviken kliver en ny grupp båtpendlare på väg hem från jobbet ombord på B/F Sjövägen. Några säger att det här är den bästa stunden på dagen. En kort paus, en stunds avkoppling i en stressig vardag.

Framtidens båtbuss

Det här menar forskarna i projektet Vattenvägen 365 krävs för att kollektivtrafik på vatten ska ha framtiden för sig:

  1. Den vattenburna kollektivtrafiken integreras med landinfrastrukturen.
  2. Täta avgångar och trafik som klarar vintern.
  3. Färjor som erbjuder snabb av- och påstigning.
  4. Produktion av enhetliga färjor i olika storlekar.
  5. Ta hänsyn och planera för den vattenburna kollektivtrafiken.