Östersjöfrakten ökar

Två hamnarbetare framför ett stort antal containrar

Östersjöregionen är en tillväxtregion och sjöfarten är en viktig motor i dess utveckling. Enligt Trafikverket kommer mängden gods på Östersjön att öka med 80 procent fram till år 2050.

Fartyget Nordic Bremen seglar längs norrlandskusten på väg mot Rotterdam med papper. I Åbo kliver en familj på fartyget Viking Grace för en trevlig kryssning tillsammans och i Frihamnen lastas hytter till Scanialastbilar ombord på ett fartyg för vidare transport till den ryska marknaden.

Det är på Östersjön det händer och där befinner sig ständigt omkring 2 000 fartyg i rörelse med gods och människor. Sjöfarten är på så vis en viktig motor för att skapa tillväxt i regionen, men också för att knyta länderna runt vårt gemensamma innanhav närmare varandra.

Det här är inget nytt. Redan på vikingatiden var Östersjön en viktig länk mellan österland och västerland och den länken är fortfarande en viktig förklaring till dynamiken i regionen.

– Östersjön är en marknad med starkare tillväxt än övriga Europa, säger Mikael Mortensen, linjeansvarig på shipping- och logistikkoncernen DFDS.

Väst behöver råvaror från öst

En viktig förklaring till det är enligt honom västs behov av råvaror och konsumtionsvaror från Ryssland, Ukraina, Vitryssland och de baltiska staterna. I Swedbanks östersjörapport spår man att tillväxten i år blir 2,4 procent och att den sedan stiger ytterligare 2,9 procent 2014.

Men det betyder inte att området inte drabbades av den ekonomiska krisen som vi fortfarande tampas med.

– Krisen slog till hårt i östersjöområdet, men det vände också fort uppåt. Problemen började här 2008, men redan i slutet av 2009 såg vi att läget förbättrades, säger Mikael Mortenson.

Och 2012 var på många sätt ett bra år för DFDS i allmänhet och för deras verksamhet i Östersjön i synnerhet. Företaget har ett väl utbyggt linjenät, bland annat med trafik på Ryssland, och driver framgångsrik trafik mellan Karlshamn och Klaipeda i Litauen. 2011 tog de också över en linje på sträckan Kapellskär – Paldiski.

– Och vi är nöjda med utvecklingen på den sträckan.

Ljus framtid för frakten på Östersjön

Tittar man på 2011 så rapporterade tidningen Transportnytt att godshanteringen i östersjöregionen visade rekordsiffror. Totalt hanterades då 839 miljoner ton gods under året. Det var en ökning med 3,7 procent jämfört med året innan. Tittar man framåt så tycker Mikael Mortensen att det ser ljust ut.

– Det faktum att Ryssland nu är med i handelsorganisationen WTO ser jag som väldigt positivt. Det kommer att förenkla och stärka handeln i området ytterligare.

Ni tog över en linje 2011. Har ni planer på fler nya linjer i Östersjön?

– Vi är ett börsnoterat företag med informationsplikt och kan därför varken bekräfta eller förneka planer, men vi har en strategi för att växa och håller koll på marknaden. Dyker ett bra tillfälle upp så kan vi absolut slå till.

Rederiet Stena Line tog i fjol också steget in i Östersjön. Sträckan Nynäshamn-Ventspil är en av fem linjer som de tagit över från Scandlines.

– Inträdet i Östersjön är ett väldigt viktigt steg som skapar stora utvecklingsmöjligheter för oss. Vi har sneglat hitåt länge och väntat på rätt tillfälle, säger Hans Hansson, linje- och fraktchef för den baltiska trafiken på rederiet.

Även antalet passagerare ökar

Turismen bidrar också till ökad aktivitet. Fler än tolv miljoner passagerare reste via hamnarna i Stockholm, Nynäshamn och Kapellskär och antalet internationella kryssningsresenärer var också rekordhögt under fjolåret.

Det faktum att stora aktörer som DFDS, Stena Line och den globala terminaloperatören Hutchison Port Holdings nu positionerar sig i Östersjön ser Stockholms Hamnars vice vd och marknadschef Henrik Widerståhl som bevis för Östersjöns attraktionskraft och framtidsutsikter.

– Enligt Trafikverkets kapacitetsutredning kommer mängden gods på Östersjön att öka med över 80 procent fram till år 2050.

Det här ser han som en utveckling som drivs av ökade behov av transporter av gods och människor, men också av nödvändigheten att skapa miljömässigt hållbara transporter.

– Ska vi klara miljömålen måste mer gods gå med fartyg och mindre med landtransport. EU har till exempel i sin vitbok satt upp målet att 30 procent av all godstrafik som transporteras längre än 30 mil och idag går på väg ska föras över till järn- och vattenvägar fram till 2030. 20 år senare är ambitionen att hälften av transporterna ska gå på järnväg och sjövägen.

Miljövänlig sjöväg

Och att det är nödvändigt blir tydligt när man sätter siffror på det. Till exempel är energiförbrukningen för att transportera ett ton gods på fartyg bara en sjättedel i jämförelse med att göra det med lastbil. Väljer man vattenvägen istället för järnväg så är energiförbrukningen hälften så stor. Ser man till mängden gods som transporteras gör det här stor skillnad.

Här kan man också tillägga att vattenvägarna till skillnad från vägar på land i princip är gratis och redan färdiga. Trots det ställer den ökade handeln över Östersjön krav på infrastrukturen.

En tydlig trend idag är att fartygen blir större och större. Den utvecklingen lär fortsätta eftersom den totala bränsleeffektiviteten ökar och transportkostnaden per enhet minskar genom stordriftsfördelar. Det här ställer krav på hamnarna att kunna ta emot mer djupgående fartyg.

– Med det i åtanke känns det väldigt bra att den nya godshamnen Stockholm Norvik har ett naturligt djup på 16 meter, säger Henrik Widerståhl.

Ny godshamn kan flytta godset från lastbil till sjövägen

Det är också Stockholms Hamnars ansvar att se till att det finns hamnar i Stockholm för att säkra varuförsörjningen för en snabbt växande befolkning.

– Stockholm växer nu växer med 35 000 personer om året. Det innebär att vi växer med ett nytt Göteborg fram till 2030. Det är en viktig förklaring till att vi nu bygger en ny hamn.

Men ambitionen med hamnen Stockholm Norvik är inte bara att klara varuförsörjningen för Stockholm med omnejd. Målsättningen är också att transporter som idag går på lastbil till huvudstaden från Göteborg och södra Sverige i stället går på den ekonomiskt och miljömässigt bättre sjövägen.

Nya miljöregler från 2015

Det som ibland beskrivs som ett hot mot sjöfarten i Östersjön är det tuffare svaveldirektiv som börjar gälla 2015. De som är kritiska menar att det i stället riskerar att flytta gods från fartyg till lastbilar som är sämre för miljön. Kritiken handlar också om att reglerna snedvrider konkurrensen då de inte gäller i hela Europa eller för den delen hela världen.

– På kort sikt får det här konsekvenser, men på fem till tio års sikt kommer lagstiftningen att hinna i kapp och samma regler gäller då i hela Europa, tror Henrik Widerståhl.

Mikael Mortensen på DFDS har svårt att se exakt vilka konsekvenser det nya svaveldirektivet kommer att få för dem.

– Men det kommer helt klart att öka kostnaderna för transporter på sjön, och det kommer att påverka våra kunder.

Samtidigt menar han att många aktörer inte har något annat val än att transportera varorna från Baltikum till Sverige med fartyg. Och DFDS:s linje mellan Kapellskär och Paldiski tillhör troligtvis inte de linjer som påverkas mest.

– Det här är den kortaste vägen över och på så vis påverkas kostnaderna mindre. Längre sträckor som går i nordlig och sydlig riktning kan nog få det lite tuffare, tror han.

Att Kapellskärs hamn kan bli en vinnare tror Henrik Widerståhl. Och man har ju beslutat att satsa över 700 miljoner för att rusta hamnen där.