Framtiden tillhör vattenvägen

Porträtt av Anna Risfelt Hammargren

I januari lanserade Sjöfartsforum det Maritima Manifestet. – Det har gjort sjöfarten och vattenvägarna synliga igen, säger Anna Risfelt Hammargren, vd för Sjöfartsforum.

I handen håller Anna Risfelt Hammargren det Maritima Manifestet. Det är resultatet av fyra års hårt arbete och ett dokument som redan börjat gjuta mod och framtidstro i en bransch som bara för några år sedan på många håll saknade det.

– Hela den maritima näringen i Sverige står bakom manifestet. Det är en åtgärdsplan för hur sjöfarten ska få större betydelse i Sverige, den maritima näringen utvecklas och det maritima klustret i sin helhet stärkas.

Hon liknar arbetet med manifestet vid ett gigantiskt grupparbete där fler än 150 företag, organisationer och myndigheter varit inblandade.

– Manifestet är en framgång, men vi har inte vunnit slaget än. Nu måste vi se till att våra förslag förverkligas, men vi är medvetna om att det inte kommer att ske över en natt.

Ska skapa samsyn och samverkan

Sjöfartsforum, en intresseförening för företag och organisationer inom det svenska maritima klustret, har lett arbetet med målet att skapa en samsyn och en samverkan mellan klustrets aktörer och att ge näringen goda förutsättningar att utvecklas.

– För fyra år sedan rådde en stor frustration i branschen. Nästan allt som skrevs i tidningarna om sjöfart var negativt, sjöfartens roll och möjligheter uppmärksammades inte och branschen i sig var oerhört splittrad. Var och en jobbade på sitt håll och vi hade inte samma bild av problemen, möjligheterna eller av oss själva som näring. I det läget var det svårt att få andra att förstå våra behov och politiker att stödja vår utveckling, säger Anna Risfelt Hammargren.

I strategiarbetet har maritima verksamheter kartlagts och analyserats i många möten. Mål och handlingsplaner har skrivits och konferenser arrangerats. Arbetet har dessutom lett till nya nätverk och nya samarbeten mellan klustrets olika delar.

Anna Risfelt Hammargren är uppvuxen i hamnstaden Göteborg och hade en farfar som var hamnarbetare, men att hon skulle göra en karriär inom sjöfarten var en tillfällighet.

– Det var en slump att jag började jobba på Walleniusrederierna, men det är en spännande näring. Jag har alltid tyckt om att engagera mig i viktiga samhällsfrågor och sjöfarten är verkligen en sådan.

Därför passar jobbet som vd på Sjöfartsforum henne perfekt och i arbetet med manifestet har hon fungerat som spindeln i nätet, vilket inte alltid varit så enkelt.

– Men idag har vi tack vare hårt jobb kommit fram till en samsyn och gemensamma övergripande slutsatser. Det gör att vi har en mycket bättre chans att få gehör från våra politiker.

Vill ha en samlad målbild för maritima frågor

En av åtgärdspunkterna i manifestet är att det behövs en politiskt beslutad maritim strategi i Sverige. Idag finns ingen samlad målbild för maritima frågor. Det krävs ett samlat grepp från politikerna och att de vågar ta ut en riktning för vart vi ska gå.

Politikerna är den viktigaste målgruppen just nu, men Anna Risfelt Hammargren vill att de här frågorna ska ta sig ända in i våra kök.

– Vi vill att sjöfarten och dess betydelse ska vara något folk pratar om hemma. Det är när vi nått ända till folks köksbord som förändringen kommer.

En annan åtgärdspunkt är att Sverige på allvar tar tillvara på landets vattenvägar.

– Någon gång efter andra världskriget släppte vi lastbilen lös i det här landet och den har inte gått att stoppa. Och så glömdes sjöfarten nästan bort när det gäller inrikes transporter. Det är märkligt med tanke på möjligheterna våra vattenvägar erbjuder.

Det här måste vi ändra på både av samhällsekonomiska och miljömässiga skäl menar hon. För vattenvägarna finns redan och är i princip gratis medan det är dyrt att bygga och underhålla vägar och järnvägar.

– Idag tänker man bara väg och järnväg när man ska göra nya infrastruktursatsningar. Politikerna måste redan när man börjar planera ny infrastruktur utvärdera sjöfartens och vattenvägarnas möjligheter.

Hon tar EU-klassad inlandssjöfart, som finns på många håll i Europa, som ett exempel. Det är transporter på pråm- och passagerarfartyg som går på sjöar, floder, kanaler och i kustzoner.

Här saknas fortfarande ett regelverk i Sverige, men ett arbete med att införliva det i svensk lag pågår.

– Inlandssjöfart är ett utmärkt sätt att avlasta och komplettera landinfrastrukturen. Gods kan till exempel transporteras från Göteborg, via Göta älv till Vänern. Från Mälaren via Södertälje kanal till hamnar vid kusten och mellan hamnar längs kusterna.

Stor svensk sjöfartskompetens

Hon ser också stora möjligheter för kollektivtrafik och godstrafik på vatten i städer och då är det viktigt att man inte bygger bort all hamnmark.

I Sverige finns en stor kompetens inom sjöfartsområdet. En kompetens som har stark koppling till svenska rederier och den maritima utvecklingsmiljön med till exempel underleverantörer som skapas runt den.

Svenska rederier och fartyg behövs inte för själva transportarbetet, men är helt avgörande för den maritima näringsutvecklingen och för att skapa jobb, företag, innovation och värde i Sverige menar hon. För när rederier tvingas flagga ut till länder med bättre rederivillkor eroderar också miljön runt omkring.

– Vissa branscher behöver ROT-avdrag, andra sänkt restaurangmoms. Vi har också behov för att få vår näring att blomstra. Och vår näring har en otrolig potential. Nu handlar det om vilja och om att skapa dessa förutsättningar tillsammans. Här har både vi och politikerna ett ansvar.

Läs hela manifestet på www.maritimeforum.se (extern länk)