Sjöfartsskydd och ISPS

Sjöfartsskydd är begreppet på de åtgärder som de senaste åren beslutats vidtas för att skydda sjöfarten mot yttre hot. För att skilja dessa ”security-frågor” från vad som annars i regel menas med sjösäkerhet så används uttrycket sjöfartsskydd. Lagen om Sjöfartsskydd (2004:487) antogs 1 juli 2004.

Efter terrordåden i New York och Washington den 11 september 2001 inledde den internationella sjöfartsorganisationen International Maritime Organization (IMO) ett arbete som resulterade i ett regelverk som ska förhindra terrordåd mot sjöfarten. Regelverket trädde i kraft den 1 juli 2004 och benämns som ISPS-koden (International Ship and Port Facility Security Code).

Varför har vi sjöfartsskydd?

Syftet med koden är att hindra:

• skada på eller förstörelse av hamnanläggning eller fartyg
• kapning eller beslagtagande av fartyg
• manipulation av last
• obehörigt tillträde
• smuggling av vapen
• utnyttjande av fartyget som ett vapen.

Tillämpning

ISPS-koden ska tillämpas av följande:

• Passagerarfartyg i internationell trafik
• Lastfartyg, inbegripet höghastighetsfartyg, med en bruttodräktighet av 500 eller mer i internationell trafik
• Flyttbara oljeborrplattformar till sjöss
• Hamnanläggningar som betjänar någon av ovan nämnda fartyg.

Även trafiken mellan fastlandet och Gotland omfattas av reglerna. Detta för att bestämmelserna också tillämpas på viss inrikestrafik, så kallade klass A-fartyg (passagerartrafik som går i nationell trafik på ett avstånd av minst 20 nautiska mil från kusten och där den genomsnittliga våghöjden överstiger vissa gränser).

Avgifter

För vissa trafikslag utgår enligt hamnens prislista speciell säkerhetsavgift.