Ship/Shore Safety Checklist anpassad för Stockholms Hamnar ska användas.
10.23.1 Introduktion
Innan vätskor i bulk, flytande kemikalier i bulk eller flytande gaser i bulk lastas till eller från fartyg eller landinstallation, ska fartygets befälhavare och terminalansvarig förvissa sig om att alla nödvändiga hänsyn tagits i syfte att minimera skador på såväl miljön som arbetsmiljön samt överenskomma om följande;
- Skriftligen överenskomma om hanteringssätt inklusive den maximala lastnings- eller lossningskapaciteten.
- Fylla i samt signera Ship Shore Safety Checklist, som ett bevis på att parterna uppfyller hanteringssäkerheten före, under och efter hanteringsoperationen.
- Skriftligen överenskomma om nödvändiga åtgärder i händelse av en nödsituation under hanteringen.
Följande har nedtecknats med syfte att assistera terminalansvarig och fartygets befälhavare hur Ship Shore Safety Checklist ska användas.
10.23.2 Den ömsesidiga säkerhetskontrollen
Tankfartyg som anmält som ankomst till energihamnen för lossning eller lastning ska kontrollera sina förberedelser och lämpliga åtgärder beträffande säkerheten i hanteringen av den avsedda produkten.
Utöver detta ska fartygets befälhavare försäkra sig om att man på terminalen gjort likaledes i syfte att försäkra sig om hanteringssäkerheten.
Likaledes ska terminalen kontrollera sina förberedelser och vidta åtgärder beträffande säkerheten i hanteringen av den avsedda produkten samt försäkra sig om att fartyget vidtagit alla erforderliga kontroller och åtgärder för att säkra hanteringen.
Ship Shore Safety Checklist, genom dess påståenden och krav på skriftligt utbytt information och överenskommelser avseende varje individuell procedur, ska betraktas som ett lägsta krav som oundgängligen erfordras med hänsyn till den avsedda produkten och hanteringen.
Några av påståendena i checklistan vänder sig direkt till fartyget och där fartyget har det huvudsakliga ansvaret. Några påståenden vänder sig direkt till terminalen där den terminalansvarige (depåchefen eller av honom utsedd att svara för hanteringen) har huvudansvaret. Andra frågor vänder sig till både fartyget och terminalen där båda parter har ett delat huvudansvar.
Alla påståenden som ligger inom fartygets ansvarsområde ska kontrolleras av fartygets representanter. Alla påståenden som ligger inom terminalens ansvarsområde ska kontrolleras av terminalansvarig representant.
Terminalens representant ska således ställa frågan om påståendena som ligger inom fartygets ansvarsområde till fartygets representant samt genom att markera rutan i kolumnen för terminalen och vid det aktuella påståendet, dokumentera att frågan om påståendet ställts.
Kan motparten inte besvara frågan om påståendet tillfredsställande ska, innan rutan i fartygets kolumn markeras, båda representanter, genom visuell kontroll på plats, försäkra sig om att påståendet kan besvaras tillfredsställande. Motsvarande ska ske om påståendet ligger inom terminalens ansvarsområde.
Samtliga påståenden i checklistan ska resultera i en markering i samtliga efter varje sådant påstående angiven ruta i respektive kolumn.
Är påståendet inte tillämpligt i det aktuella fallet ska detta noteras i kolumnen för anmärkning genom att antingen notera "ej tillämpligt" förkortat "ET" eller "not applicable" förkortat "NA".
Skulle meningsskiljaktighet uppstå, får hanteringen inte komma till stånd förrän åtgärder vidtagits som parterna kan komma överens om.
Ett nekande svar på påståenden med bokstaven "P" i kod-kolumnen behöver nödvändigtvis inte innebära att den avsedda hanteringen inte kan äga rum. Dock ska tillstånd för hanteringen inhämtas av Stockholms Hamn AB:s energihamnar.
Frågor med bokstaven "R" (Återkontroll/Re-check) angiven i kod-kolumnen ska kontrolleras med överenskommen intervall under hela hanteringen. Den överenskomna intervallen ska framgå av checklistan.
Efter ett flertal påståenden i checklistan finns samtliga kodbokstäver angivna och ska i sådant fall kontrolleras av bägge parter inom respektive ansvarsområde.
Samtliga involverade i hanteringen har ett gemensamt ansvar oavsett det avser fartyget eller terminalen. Uppkomna brister ska påtalas av respektive part för åtgärd av den huvudansvarige.
Ship Shore Safety Checklist är baserad på last- och lossningsoperationer. Det rekommenderas att samma överenskommelser som genomförts i checklistan också utförs om fartyget ska göra sina tankar rena efter sådan produkt som anges.
10.23.3 Förändringar
De omständigheter som var rådande vid hanteringens påbörjan kan förändras under hanteringens gång. Förändringen kan bestå av sådana omständigheter som gör att säkerheten inte kan garanteras vid fortsatt hantering.
Parterna ska därför vara förpliktigade att om omständigheterna förändras så att säkerheten äventyras vid fortsatt hantering, försäkra sig om att nödvändiga åtgärder vidtages i syfte att stoppa hanteringen samt att densamme inte får komma till stånd förrän alla nödvändiga åtgärder vidtagits så att hanteringssäkerheten är fullt tillfredsställande.
Parterna ska vara förpliktigade att informera varandra om varje sådan förändring som kan påverka säkerheten under hanteringen samt komma överens om lämpliga åtgärder för den fortsatta hanteringen.
Varje sådan förändring ska vara dokumenterad.
10.23.4 Tankrengöringsoperationer
Frågan om huruvida fartyget planerar tankrengöring vid terminalen eller inte ska vara en information till personalen vid terminalen: Stockholms Hamn AB:s energihamnar ska omedelbart underrättas av terminalansvarig om fartygets avsikt.
10.23.5 Anvisningar förtöjning
Rubriken innefattar även behovet av avfendring.
Fartyg ska hållas säkert förtöjda.
Rörelser längs pirar och kajer ska förhindras genom att förtöjningarna hålls väl sträckta. Man ska särskilt ge akt på sådana rörelser som kan orsakas av ström, vattenståndsvariationer, vind och den pågående last- och lossningshanteringen.
Det ska fastställas vid vilka vindhastigheter last- eller lossningshanteringen ska stoppas, marinsvängarmar, slangar losskopplas och fartyget lämna terminalen.
Wire och tågvirke ska inte användas i samma riktning (till exempel tvärändar, spring, för- eller akterändar) på grund av olikheter i elasticitet.
Fartyg utrustade med automatiska förtöjningswinchar ska inte använda dess automatik då fartyget är väl förtöjt.
Fartyg ska snabbt kunna lossgöras i händelse av nödsituation. Medel ska finnas omedelbart tillgängliga. När ankare måste användas ska särskild hänsyn tas till detta. Oavsett på vilket sätt fartyget är förtöjt ska åtgärder för snabb lossgöring i händelse av nödsituation överenskommas, då med beaktande av de risker åtgärderna kan medföra
Ankare ska vara väl säkrade under fartygets hamnuppehåll.
Det är alltid fartygets befälhavare som har det yttersta ansvaret för utrustning ombord. Därför svarar befälhavaren på fartyget för förtöjningsanordningar och förtöjningar. Detta fråntar ingen av parterna skyldigheten att påtala sådana fel och brister som kan äventyra säkerheten vid hanteringen.
I Stockholms Hamn AB bör hanteringen stoppas vid ihållande vindstyrkor motsvarande 20 m/s för fartyg förtöjda vid piren.
Vid kajplats 706 ska hanteringen stoppas om vinden är från nordväst till nordost, och vid kajplats 705 ska hanteringen stoppas om vinden är från nordost till sydväst.
Fartyg får ligga kvar under förutsättning att man förstärker varje förtöjningsända med minst en samt att en för- och akterända ska utgöras av vajer med stropp (motsvarande) .
Vid tveksamma fall ska Stockholms Hamn AB alltid rådfrågas.
Förtöjningsgods ska hela tiden hållas väl sträckt. Under lossning/lastning ska förtöjningsgods sträckas eller släckas. När fler än en parallell förtöjning finns ska dessa vara jämnt sträckta (belastade).
Bogserwires (motsvarande), att användas vid en nödsituation, ska stickas ut både på fartygets bog och låring som vetter från kajen.
Wireögonen (motsvarande) ska hållas vid vattenytan och ständigt kontrolleras samt vid behov justeras under hela hanteringsoperationen. De ska vara ordentligt fastgjorda på fartygets pollare med tillräckligt slack liggande på däck för att medge lämplig bogserlängd.
Slacket ska najas så att det inte går i sjön. Najningen ska lätt kunna brytas från bogserbåt som kopplar wiren (motsvarande).
Det är alltid fartygets befälhavare som har det yttersta ansvaret för utrustning ombord. Detta fråntar ingen av parterna skyldigheten att påtala sådana fel och brister som kan äventyra säkerheten vid hanteringen.
10.23.6 Undertecknande av Ship/Shore Safety Checklist
När parterna (ansvarigt befäl på fartyget samt ansvarig lossnings- eller lastningsledare) kontrollerat och i vederbörliga fall gemensamt, gått igenom punkterna i checklistorna samt övertygat sig om att gjorda anteckningar är korrekta och åtgärder vidtagits i syfte att regelbundet upprätthålla kontroller i enlighet med vad som antecknats i checklistan under rubrik "Intervall" och efter frågeposition som anges med R, ska parterna var för sig underteckna checklistan samt ta var sitt exemplar.
Säkerhetsvakten på terminalen ska därefter underteckna checklistan som ett bevis på att han mottagit samt förstått att upprätthålla den regelbundna kontrollen i enlighet med gjorda anteckningar för terminalens ansvarsdel.
Säkerhetsvakten ska under hela den tid arbetsoperationen pågår förvara checklistan på ett betryggande sätt.