Varför måste den nya hamnen på Norvikudden prövas i miljödomstolen?
För alla större projekt som kan påverka miljön görs en miljöprövning. Stockholms Hamnar har dels ansökt om att få bygga hamnen, så kallad vattenverksamhet, och dels att få driva hamnen. Det innebär att ansökan för projektet prövas i miljödomstol, där tingsrätten är första instans. Tingsrätten avslog vår ansökan om att få bygga hamnen i slutet av 2009 och vi överklagade då till Miljööverdomstolen, med stöd av Länsstyrelsen och Nynäshamns kommun. Miljööverdomstolen gav i dom december 2010 tillstånd till att bygga och driva den nya hamnen. Domen har överklagats av närboende. Frågan ligger nu hos Högsta domstolen som ska fatta beslut om prövningstillstånd. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Vad händer med containerterminalen i Frihamnen?
Verksamheten i Frihamnen flyttas till Norvikudden, när den nya hamnen där är klar. På marken där containerterminalen finns idag kommer Stockholms stad att bygga bostäder och affärslokaler. Det ingår i projektet Norra Djurgårdsstaden, som sträcker sig från Hjorthagen till Loudden. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Hur ska hamnen på Norvikudden finansieras?
Stockholms Hamnar finansierar hamnen. Investeringar för hamnens infrastruktur på Norvikudden beräknas för Stockholms Hamn AB (ägt av Stockholm stad) att uppgå till cirka 2 miljarder kronor. Den totala investeringen kommer dock att spridas ut under en tidsperiod om 12-15 år. Terminaloperatören, Hutchison Port Holdings, står för investeringar i kranar och annan maskinell utrustning. Inga statliga infrastrukturpengar behövs för hamnprojektet. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Vad tycker Nynäshamnsborna om utvecklingsplanerna för Norvikudden?
En undersökning visar att sex av tio Nynäshamnsbor är positiva till den nya hamnen. Endast var sjunde är negativ. Förväntningarna är stora att utbyggnaden ska ge arbetstillfällen, service och företagande samt påverka Nynäshamns kommun positivt på det hela taget. (Stockholms Stads Utrednings- och Statistikkontor AB, USK, genomförde undersökningen under våren 2009.) [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Varför är det bättre för miljön att bygga en ny hamn istället för att använda de som finns idag?
Hamnen på Norvikudden ligger nära Sveriges största marknad, Stockholm-Mälardalsregionen. Det gör att landtransporterna blir korta, jämfört med andra storhamnar t. ex. i Västsverige. Det minskar miljöpåverkan; lägre energiförbrukning, lägre koldioxidutsläpp och lägre risker. Dessutom frigörs spårkapacitet för snabbare persontransporter. I en ny hamn kan dessutom den senaste tekniken användas och hamnen kan anpassas efter moderna krav och möjligheter. Vidare gör hamnens läge att fartygen inte behöver ta långa omvägar, vilket är miljöeffektivt. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Vad innebär det för Nynäshamnsborna att hamnen på Norvikudden byggs?
Framför allt nya arbetstillfällen i den logistik- och företagspark som NCC bygger i anslutning till hamnen. Nynäshamn har stark attraktionskraft både som bostadsort och som näringslivsregion. En ny hamn blir en del i ett lyft för hela regionen. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Kan man inte använda någon av de andra hamnar som redan finns på ostkusten?
Den ökande godsmängden och de allt större båtarna ställer betydligt högre krav på effektivitet; kort och säker insegling, gott om manöverutrymme i hamnen och gott om plats för snabb och effektiv omlastning och lagring etc. Idag finns det inget alternativ, förutom Norvikudden, som erbjuder detta. Dessutom skulle landtransporterna till de stora godsterminalerna i Årsta och Jordbro bli betydligt längre. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Varför vill ni bygga Stockholm-Nynäshamn på Norvikudden?
I vårt uppdrag ingår att säkra regionens varuförsörjning. Den region vi befinner oss i, Stockholm-Mälardalen, utvecklas i mycket snabb takt. Idag bor ca 3 miljoner invånare här i regionen, år 2030 beräknas vi vara 3,5 miljoner invånare. Ökningen är lika stor som ett helt Göteborg. Ju fler invånare vi är, desto mer varor behöver transporteras till och från regionen. Allt mer gods kommer via containerfartyg, som därför snabbt blir större. Dessutom förändras trafikmönstret; allt mer gods kommer från andra Östersjöländer. Gods till Sverige kan även komma att samlastas med gods till t. ex. Ryssland. Om vi inte bygger en ny hamn som kan klara den ökande mängden gods till vår region, kommer mer gods att gå via hamnar i västra och södra Sverige och därifrån på lastbilar och järnväg, i mån av kapacitet. Det kommer markant öka koldioxidutsläppen och energiförbrukningen. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-18
Varför finns det inga hållplatser i skärgården?
Stockholms Hamnar har byggt båthållplatser på de kajer som bolaget förvaltar. Men om det finns företags- eller privata intressen av att etablera ytterligare båthållplatser, ta kontakt med Stockholms Hamnar. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-13
Varför har just dessa platser valts ut som båthållplatser?
Stockholms Hamnar förvaltar och utvecklar Stockholms innerstadskajer. Ett flertal av kajplatserna - Nybroviken, Allmänna Gränd med flera - har under många år används av yrkestrafiken för att hämta och lämna passagerare. Stockholms Hamnar vill nu göra det tydligt vilka platser som är till för yrkestrafiken samt möjliggöra för fritidsbåtar att hämta och lämna passagerare. Stockholms Hamnar har även försökt att sprida ut dem i staden och anpassat så att det går att ta andra kommunikationer till och från hållplatsen. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-13
Kommer det att finnas fler båthållplatser?
Båthållplatserna är ett försök till att öka tillgängligheten och göra det enklare att hämta och lämna personer längs kajerna. Om försöket slår väl ut, samt om det finns andra aktörer som äger eller förvaltar kajområden som kan vara av intresse, kan platserna utökas. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-13
Vem får lägga till vid båthållplatserna?
Båthållplatserna är i första hand till för yrkestrafiken. Båthållsplatsskyltarna är då märkta med texten ”endast yrkestrafik”. Övriga Båthållplatser kan nyttjas av fritidsbåtar. Varje angöring väntas ta upp till max 10 minuter. Det är inte tillåtet att blockera hållplatsen eller nyttja den som en kajplats. Endast för yrkestrafik För yrkestrafik och privattrafik Allmänna gränd Djurgårdsbron Gustav III staty Luxkajen Logårdstrappan Långholmen Masthamnen Mandelparken Nybroviken Norr Mälarstrand Ragnar Östbergs plan Strandvägen Ropsten Söder Mälarstrand Räntmästartrappan Vintertullen Stora Tullhuset Hammarby sluss Liljeholmsstranden [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-13
Hur fungerar båthållplatserna?
Båthållplatserna ska fungera precis som för övriga hållplatser för buss, tunnelbana och tågtrafik. Det är en plats där yrkesmässig och privat trafik kan hämta och lämna passagerare. Det är upp till den kommersiella trafiken att lägga om och etablera sina linjer, så det finns i dagsläget inga generella tidtabeller. Du ska även kunna beställa en taxibåt. För mer information om hur du bokar och beställer, kontakta Visit Skärgården . [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-08-13
Hur påverkar Slussens ökade tappningskapacitet sjöfarten?
I samband med ombyggnaden moderniseras och automatiseras tappningen, både gällande tappningsmöjligheterna och utrustningen. Bland annat kommer det att finnas fler tappluckor för ökad tappning och tappordningen kommer att ses över (fördelningen mellan Norrström och Söderström). Vid tappning av stora mängder vatten kommer det att bli mer strömt än i dag i Strömmen och Söderström. Stockholm stad tillsammans med SMHI genomför avancerade analyser för att bland annat sjöfarten ska påverkas så lite som möjligt. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-06-23
Kommer det gå att bedriva trafik via vattenvägen under ombyggnaden av Slussen?
Det kommer att vara svårt att bedriva slussning genom Karl Johan-slussen under vissa byggskeden. Stockholms Hamnar arbetar för att ombyggnationen ska påverka yrkestrafiken så lite som möjligt. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-06-23
Kommer det att finnas möjlighet att hämta och lämna passagerare vid Slussen när den byggs om?
I dag finns det tankar om att Slussen ska binda samman samtliga transportsätt; tunnelbana, buss, cykel, gång och båt. Det är ännu inte fastslaget, men det finns idéer om att det ska finnas båthållplatser vid Slussen. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-06-23
Hur kommer Slussens kajer att se ut efter ombyggnationen?
Stockholms Hamnar arbetar för att det ska bli funktionella kajer, kajlinjen flyttas ut så att de blir bredare, kajerna får avfallshantering och utbyggda VA-anläggningar under markytan. Kajhöjden kommer även att anpassas för olika typer av fartyg, exempelvis liknande kajnedsänkningen vid Räntmästartrappan. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-06-23
Vad kommer höjden på den nya Slussen att vara? Kommer den vara anpassad till fartygens höjd?
Det är ännu inte klart vilken segelfri höjd den nya slussen kommer att ha. Stockholms Hamnar och Stockholm stad diskuterar fortfarande frågan. Stockholms Hamnar arbetar för att den segelfria höjden ska vara minst samma höjd som i dagsläget. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-06-23
Kommer Värtabanan att behövas om godset i framtiden går till Nynäshamn?
Ja, att ha järnväg i direkt anslutning är viktigt, miljömässigt såväl som ekonomiskt. Till och från Värtapiren går en järnvägsfärja, Sea Wind, till Åbo. Den är en viktig transportlänk mellan Sverige och Finland och sedan vidare österut. Fortum har också ett stort behov av Värtabanan för leveranserna av biobränslen. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Varifrån kommer passagerarna till Värtan?
De flesta passagerarna är svenskar. För närvarande går färjelinjerna från Värtan till Finland och Estland vilket innebär att många av de utländska besökarna är från Finland, Baltikum och Ryssland, men många turister från andra delar av världen har också upptäckt färjorna. Kryssningspassagerarna kommer främst från USA, Tyskland, Storbritannien, Spanien, Kanada och Frankrike. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Hur många färjepassagerare kommer varje dag till Värtan? Förväntas denna trafik att öka?
Stockholms Hamnar är en av Sveriges största passagerarhamnar. Bara i Värtahamnen passerar knappt 10 000 personer dagligen i snitt, året runt. Vissa perioder är dock mer intensiva än andra. Under sommarsäsongen är genomströmningen nästan dubbelt så hög. Utbyggnaden innebär ingen direkt ökning av antalet passagerare. Däremot kommer de befintliga resenärerna att tas emot av en mer effektiv, ändamålsenlig och representativ hamn. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Hur kommer kollektivtrafiken att påverkas runt Värtan?
Kollektivtrafiken i området kommer på sikt att förbättras avsevärt eftersom Stockholms stad satsar i området och bygger flera nya bostäder och arbetsplatser. En ny spårväg, Spårväg City, planeras att gå från Ropsten, via Centralstationen, till Kungsholmen. Bussförbindelserna kommer också att utökas. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Hur påverkas trafiken på Valhallavägen?
Trafiken på Valhallavägen kommer kraftigt att avlastas när Norra Länken är färdig år 2015. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Kommer trafiken till och från Värtahamnen att öka?
Trafiken kommer att öka något under själva byggtiden. Därefter kommer trafiken till och från Värtahamnen att vara ungefär densamma som tidigare, men med en bättre trafikplanering än idag, bland annat tack vare att Trafikverket bygger Norra Länken, med direkt anslutning till Värtapiren. Trafiken till och från Frihamnen kommer att minska eftersom containerhanteringen på sikt flyttas till Nynäshamn. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Vad har utbyggnaden av Värtahamnen för konsekvenser för miljön?
Stockholms Hamnar har stort fokus på miljöarbete för all vår verksamhet. Ett viktigt uppdrag för hamnverksamheten är att säkerställa långsiktigt hållbara logistiksystem för regionens varuförsörjning och tillväxt. I arbetet med att utveckla Stockholms Hamnars vision för framtiden har miljöaspekten därför utgjort en mycket viktig del. Utveckling och drift av hamnar miljöprövas enligt miljöbalken. Stockholms Hamnar ansökte den 5 juli 2007 hos miljödomstolen om att få bedriva hamn- och vattenverksamhet med utfyllnader och förstärkningsarbeten i Värta- och Frihamnen. Under våren 2011 gav Miljööverdomstolen tillstånd för driften och utbyggnaden av Värtahamnen. För att minimera miljöpåverkan under byggtiden kommer ett miljökontrollprogram att tas fram i samråd med tillsynsmyndigheten innan arbetena påbörjas. Kontrollprogrammet ska innehålla krav, bestämmelser om kontroller och åtgärder som ska vidtas. Programmet innehåller de förutsättningar som ska följas av entreprenören under byggskedet... [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Vilka berörs av utbyggnaden av Värtahamnen?
Under byggprocessen berörs i första hand aktörer som är verksamma i området och närboende privatpersoner. I ett större perspektiv berörs Stockholm som får ett nytt attraktivt område. Berörda är också sjöfarten och rederier som trafikerar Stockholm, som får en smidigare och mer effektiv hamn att anlöpa. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Vad innebär utbyggnaden i Värtahamnen för mig som boende i området?
Värtan är en del av stadsutvecklingsområdet Norra Djurgårdsstaden, som sträcker sig från Hjorthagen i norr, över Värtahamnen och Frihamnen till Loudden i söder. Här planeras för totalt cirka 10 000 nya bostäder och 30 000 nya arbetsplatser. Den ökande befolkningen ger underlag för en betydligt bättre service i området, exempelvis skola, bibliotek, kultur och handel. Området kommer att bli mer levande och kommer också att kunna integreras bättre med övriga Stockholm med hjälp av bättre trafikförbindelser och utökad kollektivtrafik, till exempel Spårväg City. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Vad innebär Stockholms Hamnars utbyggnad av Värtan för Stockholmsregionen?
En modernisering av hamnverksamheterna för passagerare och gods innebär att Stockholmsregionens varuförsörjning säkerställs. Regionens internationella konkurrenskraft ökar genom förbättrade möjligheter för sjöfarten. Transporterna blir enklare och billigare, med minskad miljöpåverkan. EU:s utvidgning, global handel och tillväxten i Östersjöregionen skapar ett ökat tryck på storstadsregionerna. Stockholmsregionen måste ha de bästa möjliga transportförutsättningarna för att medverka till att regionens konkurrenskraft stärks och tillväxtmöjligheter skapas. Idag transporteras mycket av det containergods som ska till Stockholmsregionen via andra hamnar. Godset transporteras sedan med lastbil till Stockholm-Mälardalen. Med en bättre utbyggd hamnkapacitet för containrar i Nynäshamn kan godset färdas sjövägen direkt till regionen med lägre transportkostnader och mindre miljöpåverkan. Genom att fokusera på färje- och kryssningsverksamheten i Värtan-Frihamnen kan Stockholms Hamnar skapa de... [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Varför ska hamnverksamheterna vara kvar i stan? Kan inte hamnen flyttas utanför city?
Det är av högsta vikt att färjorna även i framtiden kan trafikera Stockholms innerstad. En stor del av färjepassagerarna skulle inte resa alls om inte fartygen anlöpte direkt i huvudstadens centrum. Det finns alltså ingen alternativ plats för färjetrafiken. Färjepassagerarna är mycket viktiga för turistnäringen i Stockholmsregionen. Totalt besöker 1,9 miljoner färjepassagerare Stockholm under ett år. De bidrar med en direktkonsumtion i länet på drygt 5,1 miljarder kronor, vilket motsvarar 22 procent av hela besöksnäringen i Stockholms län. Färjeresenärernas konsumtion ger upphov till 4 200 årssysselsatta i Stockholms län. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Varför ska ni bygga ut Värtapiren?
Piren ska byggas ut för att kunna effektivisera och koncentrera hamnens verksamhet som idag bedrivs på ett mer utspritt område i Värtan till den nya piren. Samtidigt lämnar hamnen mark till staden för exploatering. Visionen innebär att Stockholms Hamnar arbetar tillsammans med Stockholms stad för att säkerställa regionens varuförsörjning och konkurrenskraft samtidigt som nya och spännande miljöer för ett växande Stockholm utvecklas — kontor, bostäder, kollektivtrafik och offentlig service. Utbyggnaden av Värtapiren är starkt förankrad i stadens långsiktiga planering. Enligt översiktsplanen för Stockholms kommun från 1999 utgör äldre industriområden Stockholms främsta utbyggnadsresurs för en blandad och varierad stadsbebyggelse. Hamndelen är i översiktsplanen upptagen som ett område för stadsutveckling. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-24
Var ligger Värtapiren?
Piren ligger i hamnområdet Värtan i den nordöstra delen av Stockholms kommun, nära kommungränsen till Lidingö. Norr om Värtahamnen ligger Fortum och söderut ligger Frihamnen, följt av oljehamnen Loudden. [Missing text /news/publishdate for sv] 2010-05-14