Bottniska Handelstvånget

Ett stort hinder för den ekonomiska utvecklingen i Norrland (och norra Finland) var bottniska handelstvånget som innebar att städerna i norr inte fick sända sina fartyg söder om Stockholm och Åbo eller ta emot utländska fartyg. Detta missgynnade invånarna i norr medan Stockholmsköpmännens förmögenheter växte.

Denna handelsbestämmelse hade medeltida rötter och fick fast form 1636. Bestämmelserna mildrades successivt. Ett viktigt steg togs vid 1765 års riksdag när de flesta Norrlandsstäder fick aktiv seglationsrätt, alltså rätt att driva utrikeshandel på egna fartyg. Fullständig stapelrätt, som även innefattade rätten att ta emot utländska fartyg, infördes 1812 efter att Sverige hade förlorat Finland. Norra Östersjön var då inte längre svenskt innanhav.